i.EMAMPUAN MINYAI< ATSIRI DAN FIT4KSI
'O1V '/OI-,t
'/Z'
DAITI BATANGAntunM
api.ulatuh SEBAGAI INSDKIISIDAALAMI
1 E&g AD AP D to et1 h iI a ne la n oE ane
t
ADDIN
AI'BAR
(06r32014)
JURUSAN
IOMIA
FART
'I,'AS
MATTMATTKA DAN TLMU PNNCETAI'I]AN AT,AM
UNIVERSTTAS ANDAI,,{,S
2n11
XEMAMPUAN
MINY
X ATSTRI DAN FRAKST NOlv'/OI,,{I'I,E
DARI BA'IANAAnonM
rpXulatM
SEBACAI TNSTKTISIDAALAMI
"f ERljAD AP D to s o p h it d ne I a
"
o E6
t.t
Kab
ksci
: i^ptdi,idoalan:
Dotophl-
wlrn4a
n
n:a),tIdt,j:
adrrul.
l,ABSl'R4K
Anan'n
apicul'l'n
lebn
diuji .Itifilas
biolosis minyal arsiri dantralsi
,o'
v,/dr'lc
dui
bdagnya
te.i'adap lalat DrotuphilanetunaEulq
treliprli
tji
mottalit6, aniJbe.lant
d{
rcp€lo. Konsenlasi minylk .rsni bcrrurut-ftrn idald! 0l 0.ri o.si r %.Ddi
nosil uji didapaLld pers€nlse rninggi Eafiatits. Mtilaedan da. repelebnmr
rmr
adalan 35t3;
96.61: 73.3t %, p6nan&si
noh wtatileto.senhsi
bed!rurturut ,tlalrn 0j 0.1;0:5 %.Ddi
hdil
uji didapalkar pesentas.rertinggi mortalitas
anttiarla"t,
da
rep€lmbenwt-tNt utuk
ekslEl
petarm€iaol adalah l?.80t 95.02i 26.67 %. Pada
lralsi
n heksaa persentase rehine8inon^liids, antiJiedant,
dn
rcwld
berrmt-rurur addah 42.20; 96.01j 80 %. Padalralsi etil detar pdcnbsc terrihgei noilalira.
a,rrted.,r, dn epele
bemrut-tutur adalah 60:96.i5i
?3.31 %. PldoIiakd
mer ol
pe$enlrse leninliSimofi.in8,
,,l/&dd,l,
dmreFls
beturut-lurur adabn 13.33;95.41; 31.33%.
Minya* a$inds
ri?tj
,,,
wlatile
b^88
Ano
n
apiculutunjws
ncnghmbatlroes
icgeremi lalat. dibukikm dengo admya lelur dan pupo pada konaol pada
hsi
(c-5,
dd
sbaliloya lada mcdia dcnge n;nyakatiri
dm fnlksid,
rdralib. schingsud!!at disimpultd ninyar al\in
.bi lrtsi
non ,otatibn^ljie,l
nunun upialulualmi-I}AB
I
PDN'DAITULUAN
Sebgslln besar lahan
peilni
nengsmals
pe{isida baik ulrukmln'lunsi
I'asitperruian muupun unruk .rencegal penyebtum
fima
dan Fenyalillm
m.
Elekncgadl
)eg
ditinbllkdnyr rdrl$
d4at nenyebnbkhtaus*$
closislcndude
d
perairu. serla addya akumulasi menahun yafe bhancnt.brbku
augguan keschatan prda manrsia eperti kerusake sydal, penMan. dan pey
il trnyukn laimya. Untuk Deneaksi pemddahan yanediinbulkan
oleh insektisida yang mengandung bahan bahanhinja
betuahry!lcMbul
ndr
dipcrluhu
suoruinsdklisida
dlmi.
Hal nendas& ymg nrelaarbelaloBi penelitidn ini uduluh unr men@ipolensi
balEn baLu peslisidahayd
yanselikil
ane
linetunsrn,;,1ta,,,6
dmmunh.
KaEna penssunam pestisid! bcrbahd dasdlinia
lcla!ncnimbul]ls berbasai dmpak negalif lerhadar linstuns.n drn mm$ia. s!.1 ini
pinsip
pensendalian hdnra penyakilymg
dikenbanetm adalahc,yt,,uNrr,/)
bustdpesl
nanoglnent.Salai
et!
konsepnyaadalal
m€ngembrnakun drnncnggunakm
pcsrisida hayali (biopeslisida) aman lineknnge.lcrulda
dariK.lonpok
jahe-jancanziryibcro.cae
menpn\rai
berbderi klndunsrnprlto.re,,.at
untut balandas
nrsktisidaalmi
Namlnperhali
scana inidiberjkan hlnya terhadap fungsinla sebagai
sunbo
lahmm ohar dln
rempohtctutana ddi jenis
.,r,v/.sl
CaearAlrn
Lembah Anai mcnuujrm
t
(he.kti\1.t
Zitsiberaccde ofMdtL:id
r.tcaral seh4aisloh
saru-.dlb.,o,
J,r?"!t!u
lo*asiSalah satu jenis
7-itginzld(/e
y.ns ncrupdankoleki
ddi
CaearAld
r-cnbah Ami yaifu AhDdth apitulatun. Kelon$rk tumbuhan ini ncnDd@ sala]r satu
yde
ledDs diantara Z,grrar,.e4e densar spesies herjunrlahrntda
150 l3osp€si6. Tumbuhm
inireMbedi
dnu
selaun Asiadri
llimal.yasml)li
Ax
nlir
basian ukra. Pada lunbuhan ini diambil bagim baleg
kenudi
di€kshal ninya* abniydg
terkdd@gdidndnya
ymg berpolcsiDrul dijadild
insehisidaalmi.
serain nrinyak abni dari batdg tc6cbut. ekstEl fraksi yang besifat non
tulutilt
iuga h€rpotnsi untuk dijadikan inseklisiria
almi.
lralsi
roldtila d^n notnlatilc
icrscbutdiuji
atlivilas
itrckisida
rlminya
lerhadap suatu sctuega. yaiubo
! op hi I a n e I ma sa s td.l
Dronphila nelanasaster !1au yahS biasa disebui lalat buah
nerulal&
spesies
yag
di.iadikan se@sea percoba.n.sbagai
indikalor dalan nelihar kendmpunwild
Zingihetaceae schagai insel\1Gidaalmi.
Al$m
lain
adalanDt
s.phila
elahagasbnenpaku
semggayds
$nns
dijadikansruggn
pcnobM. muran didapatdd
menpunyaisitlls hidup yana sinsk.t rKompone. scn,€wa yang terdapat pada
Anonun
ari.rlotu
b^ikr^r,
besifalrola!./,
sepedi nrinylh alsirinaupu
kofrponen lain ymg beBilur,o,
L,r"r/,
di
uji
arLifiB
insekrisidadhin]l
t@tnad^p Dtutbphila nelanoeostetdengd
p€
iLmge pesenrde norralilar (Kemadm).2,t,,4?L,t
(Pe trrunan selerd$ate}
dm repdm(pdobrm). Dihmpkb
nbrinyd,4,oru
api.ulalunt dapaldiiadikm sebagai
6ane
dasd
p€mbuh
insekisi,laalani
yeg
ncnpnnyd kenmpum yare linagi dan ramah line\angm.1.2 P€runusln M.srlah
Berdaarko latar belakang
nadah
di aus, naka permasalane dapaLdnunuke
l.
Mcngdanui k€nmrpum nrinyal aisni danli{si
d,
rdlarl? ddri bal{neDdi penelilim dengan
jdul
kenmpuu
ninyat alsiide nlke
,o,
!o/"r,?.dti
bal6s
Anonn
dpic at
D
sebagt inseklisidailMi
r€r}l.adap Drosothilazela,oaaslzr, ddpal disimpulkd beb€npa hal sebaAai berilut i
BAB
V
KESIMPIILAN
DAN
SARAI|
.1.
L Smpel ninlak abni dan liaks\ nan volatile ba.ang
]lnnnun
aptulutundapar
be.pem
sebasai biopestisid2scea
tidat
legsg.
b.rtlitan
d€DBd perscnrase nortaliks,d,rt
a./a,r, danrqrilb
lde
metriDskaldengd pminskatan kdnenndi
sffiptl
d^nhdanqAnahud upict'1n
Padasmpel
ninyal< arsiri tinskal nonalits
t€dinssi tddapar padakoNntrdi
I % yaitu seb€s 35.53 %.Sedad(s
unlur,,rile?z/a"l {lmrcpclm
plda
kotrennrsi
yas
ma
jusa
nenujukld
peGeibse teningsi yailu ebeer 96.61 % dsn ?1.33 %.P&ra
naki
,o,
voloh&didapdtm
hasilyritu
psenrase lenina3i nonalibs. antifeedant,dm
€pcld
b.rtmt-iutur
nntuk cLst-al pcltatnereol
odliahl?.8q
95.02i 26.6? %. Pada liaksi n-heksda p.scntasc rdrtinssi morulilai.zrry'i.d/,/.
dar r€pelar berluut-lurul adalah 42.20;96.0i:
80%.
Pada traksietil
asllt
peNenl!-s Grtinssi lnoltdlit$. antifeeaan\dN
rcpelnbtut
rmr
adal;$ 601 96.35r ?3.33 %. Purluli*si
nclanol pe6en6sc lcninggi nodalitas, ahileetla,
dN
tcpcl!
L Nasn
Nsnl,
hsyad AsN, AbdiDnm.
hha! Mmd. Sl,sMi- 2O9.f.#td
k)dponli
Rit)peiiskladqi
.lahcJahun
diH
tn P.rclitiu &4
Pal&tu
Rid.t4i
l.hiwsitA
,lkdalds dun(:dgat,4la
Le
bah,4nai. UtulenitasAldaLs
Sunloni. Adlis. MS. 2009.
t/,siAati
Sbullb tlanhoid
T
t.tpdoi.l
datiKtlit
I lii Akiiritd'
t^\ettisi.t'
ProEram Dasasrird
mivdird
edalas:t!dd8.
1
:1.
Ka€s$i,
W.
Y.
Pah@ksantivaranalijl
Morfialas!
dndPalt
olog!
olAnokun
Roxb.l,
Thailotul. Depatucnt of Biotccnnology. Facuhv ol scicnoe.Mahidol (Jnivcnity : Thaildd
4
Kicw,KY
1932.7?,?gc",J LlattdtioPti lzingihetouac) jn Mdldla Nolcsfton
rhc Royal Boranical Carden Edinbreh
5.
SuMhyonq
unrung.2010.
c'd,z
Menbua!dah
I'eh1hjltk |'enecunaunar4prlrii.lzr. Penebar Swadala: Jalana
6.
Al Ashor. .Imaluddin.2009. Tren.lBdtt.laldh
I'engeh.laliah Hana?.dtian
I6ctriido
Ru
ah
Linshhgan
(Green/nrc,Etdet
tjnivdsiras l'adjajadn;7.
hnawd,Bmbms,
drk. 2009. Minyuk d^jtj.\.1.01jr'i
2009 rrubns info lti!:8.
Hem
to.r995.
Iela\i
Konpontn Uto
u
Mintak
Atsni
.luri
nhi:anlet.crylryna
tnptit
Z.aEifuMrali!!!!
8L
Slripsi
sarian.kimia
rMll'A
9.
Pichemmnrhon. Chayan- Piydpons Yuppdach200T
Nates on The Aehu: