• Tidak ada hasil yang ditemukan

M00524

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2017

Membagikan " M00524"

Copied!
11
0
0

Teks penuh

(1)
(2)

PROSIDING

KONFERENSI

AKUAKUTTUR

INDONESIA

2011

"ln lutti N.ttolultu. untuk n*recn, Aisnis

.!an Ketahdnon

ponEon"

Semaran&

2 - 3 Oesember

2011

EDITOR:

Agung

Sudaryono

Sunaryo

Mahmud

Hasan

Aditya

Setiaji

Wibowo

Dipuutkotikdn oteh :

Mds'€rakar

Atuakutiur

Indonesia

(MAt)

nsabdian Ma.y'.rct (PPMj uNurP

reiei (0,4) 7 01e1se3r Np.03s74o31314; hx (024)331seos E maii rquehurcrdon6i'oln.il

Direrbitkan

oteh :

(3)

KATA PENGANTAR

Puji snkur kmi panjltkd ke hadird AUti ytu3 dqen tahn.t hid.yah dd

kmniaNya *iinsga D€.yusum Prdidins Konf*nsi Atukultlr Indonesia

((AI) 201I

idi dapat dicleei*a dos.n baik. Ptusidins ibi meruptkan kmpulan naleti ptMlasi

dan tullplps lda p€molslah yang disDaik,n pada KAI 20ll p!d! tangSrl 2_3

D€sb€r 20ll di llotel Senesl. Senadg dd8s tena'lnd6ti Akutkultur

unllk

RekEdi, Bisnis d.n Kel!1Bns P{gan'. Tnr tana dingkal sjds dergidn $nangat

untui ndgangkat porensi aku.kultur Indon6ia nNional tdat h.nya fokus pada

pengmbsgan bisnn ikan konsunsi dab p.nyedia psstr basi nsyartl€t eja ndun

juga pada penseobansBn

atuaklltlr sebaeni

bknis rekesi (ik!n hiat yes beiporensi

KonfeEnsi

rrhd 20ll ini lebih neneeksnlomi

porensi

nulan lokatn$ional

dengrn ftmFEBr silatulhni pm r$siasi dan komunilas malMlar akukultur lain.

Peny€lengigrrd evcnt .*b.r lahDnm ini dihaFpkcn hdpu mmbantu upaya Penerinuh

rndo,esia meujudkan Inddesi. ehasdi c.nt t of Tnde bagi kotuoditi ahaknltut dunia

(ikM do udflg) d{ *b^gti c.nt.. of swtoit ble Aqwthutu

DNlophat

di

Kr*am Asio Pasi6t. Oleh k@.t iru pentasffd Pciding KonfeEnsi Atuakultur

lnd@6i! (KAl) 20ll ini ssal p.nii.g *ba8ni dedia publitsi ilmiah hsil n$L'kaiian

leknologi budid.)a guna nen8emb6n*.n lndusLi Alualuhur Nasional sbasai sumber

pangs da kemal4utu baSi @y.6kat.

Kdi mdgucrpkd rdim k6ih kepada snua pih* yda lelah menberu

sukssnyr p€nyelmEgttu KonLEnsi Akuatullur lndonsia (K-41) 2011. Kmi

nentadmi bo[Na dalam D€nyelqgga@n KAI dd pen'Isum Prosiding ini mdih j.uh

ddi kesmpummn. oleh l|Eu itu, kdi mcnghdapke srd du lritik n€mbagu. dtri

emua pihal a8s adr{m

yan8 kami selenegaFld di n$t neturar.ns l.bih blik dri

eb€lrnn a. Hampa. kmi, PFsiding ini b€manlar bagi sluruh nasyaBkal dalM

(4)

KrnJircne 4k"ak!L* lnd.ne,ia 2n1l

DAFTAR ISI

FULLPAPf,R

Pf,MAKALAH

BIDANC PAXAN DAN NUTRISI

r A€rcbic lrr6rilrr Micmaon PeDgh$it vir.nih Btt pdr Ikln M$ (cy.i'!' .orpirr. rtrt (Op@hre,^ naai6), dn P.titr (tds6i6 rp) yrrs Dip.lihrn Ddlm X.nEta Apu.g di suq.i M.h.lrn

1stu .ti.ti, Su\uo, Andi Not l1sikin. .;ind Sertioi &h htuit Fthtu Alnfuti I 2 CoNid.dri'n olus um.r.niion'r IngEdhnl ir rhh Fed

:ifirtnm, Sjti Srbar.litth on / l:ep Pernoa.

I rreklivilr! P.a!puk{ drtr Pemb€nrn Prhi Bu.t.n Prd. Perdcdenn Udrtrg

lkh:axha@i. .. .. 5

1 ldicnbiTinak ld FEku.Ni P€mben Prkn I'rda Penumbuhr. B€nih lkar Ma' Koki (cu6si6 rud6)

\)na ttttliza&n R61it lur ... .. ll 5 K.falrkrn Xuditu Ai. T.nprr Budidry, ArAritla bi.olo di Balri 861.

Ptoecdb4,g,! Btrdid.yrAi, 1NITTBBPBATJsrt bumi

Xt^lied Pt etlo AEns Nusr.h. Jdob ) trtutpja vsr 4., tstt l3 \ r . , , 3 / .

6 Kerrgrm Crab. Prdug losphturn^ Bouron!) D.q.n Penberird P.ldn

t trtfr. subonia, Yasi Ei,md, s@

1 Level Pmiein d.r Rsio nmryi Pro.eb )..s oprinar M€'{hdrlrr K!.ties Gond T.rb,ik Pd. Burub.bi lril'r.6ra Sdira

.lshrn! f M 7ar.in L tLkosda, M A Sqayd|I Yxlidd. 4l a op.ihlf Prnb.ri.r Prlod Burtnr Ik n Rrinbo* tlrrarottu u pM xnttk

x.ndtrLung l.'luti Alerklrrur Rcr.rasi

l d i k K a a i i n i d . D M u t . t a n i n . . . 5 0

Mc.ingkrrk n HUIA Molrlui R€ellBi f,kspnli FADS2 |'ld! rkrr Lete t;.lkr l\I.rulih,.4,s&tdihi Rurliuh, Mu .tinu I Tun

f0 Pemrdub. Keong T€mb€rllgun tT.letoplrdelenpi^) ebryri Par2n Alrcm{if rc.rrdrp Penunbrhr^ .tn Motltitg K.oinasB't'r (s.!Io se-dz)

H?rti h.ho & lthnoll Kmi 59 rr Prm.fihrnatr fr..ih Ikb cobir lRkhteeon ruzdun) di Htnnen

Ntengeunrls! P.L,o Pekr deng,n FEkuer3i P*r. B.rbcdr .trr.\ lrion Tnizl Altidt da stti /rhrit\ah tvuevd

'2 P$gfrub B.rbre.i srnb.r r un8 Runpur Lrur (rrr"m .oho,0 seb,E i Itibd.r Terhldrp Ar.rlI"tri&s dlo Prlriabilib Prrai llan

(5)

Ker.y.\.n Kurfir8 Air T.nWr Btdid^yt Angui a bicolot

di Bdai Besr Pe.genbrlgu Btrdid.yr Ai. Trsrr (BBPBAT)

Suk bufri

Krturh$.n Pas€to Agutrg

Nugrcho'),

Jaob A. Uktobeji, M.Scr)

datr Asus Srsolgko'

Ablrhd

xr*rir*r Pd&.yo Aeutrg Nrgmio, rrob ^. uLrobF, M.!i.trd hkr alrriry F.dbirifts

r/tt. I n iiclihbb rhd i\€ suc$s or rquculrm. ii.ludiig ch (i,!uila ipp ) .ulruB n innuoced b! ilhoptinmN'diiionssupFnftegm

ror cor. oH. NHr. arlttiiry. md

mh c.nr* ror hydopmed or freshNd* AqlacultuE (BBpB^l

r lish raks. md srow ont ponds. D

mdhod or qsl rl .onnol. rhe resuhs (n.d: sbiddd .m, of rnpedrn (26 6- L0" c). pH (7 0 + 0 | ,. rislorrc'lor (4 46 + 0 2e msL).n* bhl co: 0 r 0&0 47 men-). dkalinni O2.e5+t.?r mdl).NHr (0.4e { r me-L). NO2 (0 033 } 0.0r r me r L) 5hor rhd $. wars quliiies c sisn

x4||ud,: aner tra btDb, an i\", v,@'

Ab ml

n (r,stl, rrp) turur

Pemdihean

ben,h

(e|ven

snpai p.n

an c\ c atu', co, bebs, pH, NHi a

,icolor di Blrr B.s Pcie.mb&sar Budidat, Airli!{(BBPBAT) sukabumi P'tr&'ku,ti4 an}.ng diuk

i'ieattnF'budid,Fbelbed4 .s!i &rkonrot. dm p€nb6aran j

an(ra6{aersardbakosunu(26.6:

r.0!c).pfl

(7+0.r),or'c ed

( 4 . 1 6 0 . : e

m c , L )

c o r h o b a 5 ( 1 1 . 0 6 r 0 . 4 ? m s l r j . a l k a l i n b s ( l r . e l 1 r ? l n g / r - ) . N H r ( 0 , 4 e j 0 . r r

mcr ). de Nor (0,033

| 0.0r

r nsrr.)

menunjukra

b6\*a ketib an ms

spp. Ptrbeds riictar kBllb! rn dj56abkfl Frb€d:an caHan

. ' n D i p | n E a | a ' 2 4 0 ' s o 1 d i e o 5 0 7 ] ] l n d o B h

LNn biatrnpcn]Adai| m

Pe.d.huluat

(6)

KuoliB in untul budiday! sangar dilenrukd oteh b€bempa

alkror, anbB tain srhu.

kandlnea, Or 6tmr, COi h.bas, pH. NHr, dk liniB, dan NOr (Afiodi 'l.n Suhc.d{ 200:l:

Djaje*0r,, 2003) setiap fahor kualls aii rssbnr dlpar elins b€rinl€mki densd pffere.

laii, $hineaa dapat nenyeblhkan adan$ petobahd rerlEd4 koDdni an. Ohh karaa ru perlu

dilalubn nd.lm ddirdinC tedadap kurlibs ai. scm b€*esimmbunCtu

kdcna ridrt hinya

sekedd b€rpengmh ledadap Fnumbuh& dm pe.ltentrngbi.k n lreprodukri). rdapi iuga

kelang.sungu

hidup ikfl (ArIandi dan suh6d0. 200J; Rovra p/ dr, 1007) Pcnctnr.i ini

dibluku urtlk nenonirorine kualitd an untuk budi{taya ,1 ,i.old di B.lri Bcs

Peng€mbegan

Bldidrta An Ta*ar (BRPBAT)

Sukabtrni.

M.teri di. M.rode

Psalab ysg diguia*an inh lain bealer Ct6s, ,./s,ug'€a pe.gaduk 'nagnerik. hor plare. pipel ctes, labr rakr. spe(hloroderd Dret 2000 (ltACH), bbung Nesslel ketus prr, kfrs sne. dan rd,r.rrgs.

aahd bahan yrnE dipakaianbB taio H:sor 0.02 Nr Hrso.0_r N: NaoH 0,1 \: \3rcoi 0.0454 Ni indikrror fenolJi.lc,n (PP), indikaror meit oMye. reUen Nesler Nl|r( t_ rkuadet. NsOH, ZnSOi Kl. lleclr. N!No:. asam sullanilik_ mftil etitodimin dihidroklorida. dan btrn9

Petrgambilan smp.l rn dil.kukan di kolam p.metihoran budiday. sitJ )enis A hnd.r-sedsglm .i.lie kualitas at drlakukai Ji Lab.Groriun kurtnG an dj BBtB.\l Sutabumi Sdpel air di,mbil ddi rila hh4u p€nrtiheaan,t. rL,/oaysiru bd( p€ndcdemn, pgme|hrna. di b* rc{oftol. dan pe'neliha@r di lolam.

Pcngombil{n samper* ntrii dit.krkan sdiap 6trbi s.taD.I buta. hasa pemetihamn ! tnd,/ Khusus umuk bak pendcdcmn,3amFlairdianbil'laril bal yans berbeda karena rciliri d beb€r4a bal p.ndedemn Kcselutrh.i mpel airmasing masingdiulmg *banral r kali

serunh medi! pchetihaman h.6da ,li datan sr, hr6an redltlp laig sana shinlisa tidik dinungkinton admyr pen€aruh dori linSku4d lu& yang signiiikai menlganssu peneliha@n , 6r."/df selaii 'lu. snrcm r*nkuiasi an btn& datan I kaeasan bndup ymg ehi dengan b3r / kol.n pemelihdsn vatrg didirtrn ke stunh hsl / kotam penetihaman ,

Palamdsr kmlihs an !.ng diulrr melipuii suhu, kddmSm or renmt cor b.has. pll. NHr, alkolinilas, dln NO, secam untrh. ruhu. k2ndunCo Or &ntu[, drn pH diuk$ secaB prirtc nenggunakm alal rDr,r e sconq,. Analig rerfiadap rlkalitritls, NO:, NHr. dan Cor b€bd dir,kukan nsnalumran bgbasri brhaD dan meer kimia (kdayatrr €r,/. 1002) Anati$ k"ndunAo Smpel rn dimasukkin ke dalm erl€nneler kcmudiu t ssung diba{a ke labonbrium unruk dilatukan an,tisjs bhadrp kuatiras an untuk m6!ns - nasins medun, pcmcrihnlltr. serrjur'v.. d{a dimalkis deq,n ndrxla komtut tuatib

Suta pH lrr OkiEq Tedttd

PoSuluhn empcl a r r 'adap$huj pll. d4 randunsan oksigen re nr dilakukatr s.ljrd ,',d26l. nen$ualJ scon@ (J.nnan) Ahrrerrbur Bm domaris rlan menmpitkn hc\ann suhu. pH, do kmdung.n oksieen rer afu d.ri nisin! oasi.esrmpetat.

R@Cen Nc$l.r dibuar denCan nelaiurkan 160 e Naoll datam too nt akuaJes datam tahu bkar vorune | f,. kentrdiai didingink'n scblnr.tt i00s Hsctjda, T0extdilriurtan d,tam ts nr .kdades. kmudim dihnbih[rn sedikir denri *nikir ke datm lsran sebc]unrJ,i. yairu Naotl Campuftn lrruhn renchtrr dienlerkan dengo ncnonbahkan akuades sampri bria! r..a

(7)

dik{ok menb. Seb€nFl50 mlemp.Lan hlu dinrsukkfl ke dalam labu ralar don diLnbahkm I ml rcaaen Nesls, k€mtrdiu cdpurai tarub reNbu! dikdok botd( holik hin$. mcnra. tah' didiamld slma l0 menil Smpel tu kemodir diukur,lengen meryaunakan spekrofdromerer plda ptrjmg sclombln8 125 nn. Konsdnbi moniak direntukan den8an ner8gurtdi p.rbandinBrntufrakdibmsl laruunNtlclpadakonsrftsi0.2 5 neNHrNlL

Reagfl,sm sulfnnilik dibur dengan mehnnls 0,6 g as sullmilikdalam 70 ml sludes pmas, lalu didi.ginlm. sebanyllt 1 ml Hcr pekar yana ret.h diencedr enpai t00 mt tatu d'smpu*d ke drlam lirut n asam sulfdik Reoger hidrcklond. naftildin dibuar dengs mcldrkd 0.6 E I'nahilmn hidrolloridr dalamTo ml akDades ]dns retah diberikln I mt fiCl p€kat. ttu kemudid diencerkan sampai 100 mldm dnnpan dahm len&ipendingin untok menceSoh lcrjadinlr penEen&pan.

sehmyal50 nlsamp€lrnyog tel.h disins dimasukkm tG d'tam en.nneler. Sebanlak I ml asm tulbnnik dibDb,nkan ke dalan sanprl air dan dan dibiorkan I l0 nsnir selaildnyn. d nam bank$ Eagln n ftiirmin h idnt t.rida seban) at I midd taturan buffer n*ium a*Gr $bdlal I ml, lalu dibitrkd sampd t0 nctrir. PcrubabM lama yans rimhlt diu(ur mreNrsnla menggnnakar sp€krtuloronerer denAsn panjaq Betdnbrng 520 nn (onren6i niirl dncntuk.n dengm meoBgunakn kma kalib.$i Pe'nbuorlr krnn k tibrdiditakukan plda konsentnsi 0,0 0,5 ne No: N,IL d.ri pelmhn NaNol

Se&nyar 100 mlsampelan d m0klon le drhm ?frp,,sIi too mt, tah dihbahkfl:l qcs indikdor PP Apabila tidal rerbedlr wd6{ maka nilai afidinnas pp adat.h not dau ka unsD senlawa hidmksida dan k!.hoD.r dd.m smprl an kecil sekali Rita rerb€ntuk *amr n'enh lembayury. dilnBsik n dengm ttrsor 0.0? N enp.i wma meBh lembo$ng hilrng. scbrry.l3 retes;ndikdorncri|oDnle dihDb,btr hirg€, s,m, t,nnan b€n'b,h nenj'di ku'iis oraDe. rit6i dilanjutlan dengs 'ncMnb.Ikan HrSOr 0,t N !mp3i wma tauh berubah

PenBhitonsan alkarinlils PP adabn

r l 4 u l | 6 P P { P r l n r : - l

rcLnjdnF unrur ncnldrh!i

].nr H:50r)r r N H:sor)a s0,l

hasjl alkahnnas ardir. digunakm runus seblgd

).",^, r,,d\nl,"sw)=

I t r r : J o J r i N H : . t o r )

r s 0 , 4

sebrn}ak

25 ml sp€l air dindukld kc datan.r1e'ny.r. kemudis diambahkdn

d.igan I

5 rder in,likdor

PP Apab

la tid.k rimbut

lffia merrh

jrnbu. ditanjulks dcngd

rir.rsi ncn$unakan

Na:( o. 0,045,1

N (A) smpd h€rubdrr

wama nenjrdi nemn jambu Jika

prirmbahan

PP mcninbutkd

p€rDbahar

ram nenjadi

merahjmbu

menunjuktm

bahRa

kadar

( Or bebrs

ddam

sanpelan

nol Rumus

pcndnunsm

knda CCI b€6$ adatab

*blgdib€nkut:

KedarC0:ber6 hg/L)

-rlasii anrlisa terhadrp kuiliras rn dsi ri8a rerpd pcits.hbitan samp€t ]mg b.rb€do pid! T.hel I me.unjuklm hrsilyane h$pnsma unrut siiap parmcrer Seara *cylmnm, m,sinC n'rrig panmerer menuij0kkan nilai mra-nr. do g.J.r Lrlu Gah rab + calar b.tu) kdatnas an.

(8)

y u suhu

(26,6

+ I C), pH (7 + 0,r), O: lcnlrut (a,a6

+ 0.29

ns/L), cq b€bdr

(11,06

r 0.47

iE/L), dk linitls(52.S5a

1.73

mg/L),NHr(0,!910,11m8/l.).danNOr(0,033+0.0:lI

m!/l ).

I A m / i g r u l i D s a d r b . b € @ i F

B.rdasdin perbandin[r hrsil k jirn nsnacMi sbndr kualibs at untut kcp.nmn buddqa i*e ,ir o*,. oleh Djadjtnneia dtn Jtuckt! {te1t) /1otd Punmro (:0on. Fluruh hasil @lis lualids sir di BBPBAT Sul,bu'ni b€nd, {blm londisi larak aku masih rcara fyau nEnenuhi syaml kondni oplimum p€melih@n,{ ni'nl.r Kondisi oprimum te^ebut ssg dip€rlnkrn oleh ,.{ ,,.,./d unbk p€tum6trhan ds pe embargbizlan. Tidak han}a itu. htdid^ya ,! hi.lor di BRPBAT Sutrbumi jug3 difokuslan pa'la ke€iahn ptuduk\i unruk nemennhi kebutohu konsumsi p'g &n eksp.r ke .esara hin speni Jepans.

Suhu an menj.di shn du lakror p€ne u ksb.rhalile budid.!, ikD "

b*,r prdg u'nunnF nopun ,? ti.r/or Suhu oprinum drl$n budiday p€rirmr p€rlins u uk d'la-sa karena suhu 6€Ip€tr dalm Denentoko laju mdbolkme di dalim rubuh ikan (Puh. 1003) R&-Bb sDhu rn pada nBa pemelihM ,4 ,r.otd di aBPBAI Strbbumi seb*r 26.6 + l'C. Anglr tesbur masuk ke dalam skala kondisi oDtimal ddm Fh€UhJff ,4 ,,.?/,.

Apabila suhu an b€nda dalad kondisi riddk oprimun artu nengrlamiflukruosi yan8 fdak rdlendali- n.rr pross hebbolhme ikb alen .ergln8gtr Ptr$,ns suhr,t drp,r renyeb,bk,r b€rklltrg!}3 lmdungr oksigd rerlmt Fhing8? konsunsi okisen aknn sarin hsnhgrd Kebubhu oksilen yms nenineldr dm ridak diimb€nsi ddsd keukupan oksigd di dalan an drplr ncngdtrgi ,LriviB dln nlfsu m.ls 6n. lik, lmbn p,rm yme dib€.ira' deli dikonftl. roka dapd nenyeh ko p€ningbb trde NHr didalm an akibar Fnumpukm sis sisa nulmn maupun patr 'ringgin)€ kmdunga NHr di di dalm dadn 3kd heduflnkan mehbolisme ikan dan mempen8aruni kinerja insg sehingAa drp.r mmrebtbkai kcmarian

Pen8lkumn lelhsd,p kudlnea! oksigetr &n@r pada seluruh rempat pen8abila snp€l nenunrukrd k*ulupm kdenedim oksto 14,a6 + 0.29 mg/L) Djadj.diEi dan Jd$ato ( | 97I ) lclc, Puoan! (:00 7) nonycb0lkan bah$! kaidunlnn oksigm te @l d dalan ff > l mg/r- Rrb nb Lrndug$ NHr di ddo spd an sb€s 0.49 + 0,ll mg/a nasih benda 'lalm kondni anli uituk budidlya (0,02 2). Korclasj da t*ultups kdeedim oksisen tnnl rendahnla kandunsan NHr. dd kesesuaid suhu di ddad snpol an di BBPBAI' SUL$umi hdngindiksikan b.h*a lu.libs an *lma dne penclihi@n b€Fdr dallm koidi.i oondun unruk budidalr ,.1 bt r,r.

Kumsnyr kereMdim oksigen re.lmt di dalam ail ehn dunya dapdr dnmat d.n tinshn blu sidar Jila sidar hanya diam, mengapung. seohn ohh nati, dd ba8i.n kepili nampal btnda di selitu p€mul:J an, didusr air ydg diautuka. untuk p.mclih.@ hcngandu4 s.dikir oksiSc' torlad

Moiilorire kuinai n rid.k hanya lqbes pada kercbolion oksigen terlaru! reupiltrg! rddni$i Co: Gbas M.skipun hasil an.li$ COr heb6 dal,m penelih@ ,,J ,n,br di BBftrA r Subbumi nasih bemda di br*ah l*el am ( L I ms/t.), rapi eska rcRbtrr mcndckali nil0' .mbanr baras yans dikcnlkarm okh Djadjrdircja dan ,ancraru (le7r) /dzr hNsro (1007), yairu < l, 'nyl. Diduca hrsil renebd diperolch ldena dipensdhi oleh waltu pcngobilan s'nnrl.lrri l.nlla teg d:llkenakm lf,blGpa hariFbelum kegidn p.melihman ntin dilakftan lcmelihamn rurin eNbut dilalsanakn s€m berkala unrul neni{€ londisi,l

(9)

hi.ol.r dl!d. dapar b€numbuh

secda optimd. muhi dsi pcnbersihd bak / kols, mauFm

p.ngec.kan rshadaD

Esi*ubsi er

Krndungao

co, b€brs di ddd an dop.r r.tdi larem p€$gDn@ 3.s leebd oteh je.js

phyloptankron

rnento unruk proses fdGintesis Tin$inyr krndunsu cG b€b6 di datan an

'Lpar ndyebabl2o p€nin8tahn ditusi CO: di d.tan tubuh ik& dd d4i n€nrbab*rn kenarian

sdlih sru ca yolg drpar dilakulan untuk mensuhnsi naupun mencegd keb€mdm cor bebs

di daion .n adabn

{kngs n€m&rikr aersi (svonodova

.r ,1, 199:lt.

pH {ir untu[ budid.yr,,t. tn,&r b€d]w an@ 6,t3 3.5 (Oo6set l99O Arb,

DJajasaak4 200r). Rcnbs nir.i shda ptt reEbul juga ridnk b€ib.naj,uh dens$ Djdjdirera

dan J,ngkaru (1973) /,/,, PlNanlo (2007), rairu 6.5 3,5 unluk scbl3id b.sz ike lir ialar

Moildina cdr&p rilai pH nnjadi p€lliry unruk dihtdtan katsu D€nuors nalpun

p€.inAkabn pH an .ls b.ril.np0l padr Foban n kandusrn NHr di datu oir pdbah.n

GBebrt drpd b.*ilar tokstk bogi itin da meryeb€r*an kematim Meskipu. demkio, ikrn

sda umus meDjliki temampun unlul menproduksi

lebih bryot tendsr

di bagim p€Dukan

kuln rubuhnyr naupun insng sbagai mekdhmc rerhrdry perbanm pH !n (Svobodora

€, ,t,

I99ll) Rara

- rara hdtr {alisis rH an tsmetihesn J ,,ill,r di BBPBAT

sukobumi

benda

dalam

kondisi

oDrinum

(7 + 0-l )

Allalrihs aerupalo kcnanpuan

air unruk

nenehtnnperubahan

k$dun*n sm / basr

,pH' Altihnrb d' drlm a,r' rg8i Lka rumtdl a{" \d re d u-bdt r.n |e dd;m'tr b,nJa!.

*balikny& alkalinibs

akan

ren&h jita jumhh :lff )a0g dnombahkin

sditir atibst day!

psntrrunan

pr{ Rrk

rara hrlil elkltjiir.s an unbk FDeliho@n ,1 bi.olot di BepnA.r

strklbuiii adalah J2.95 : r.7l msrl Kordi\i rcr*bur tErada dalar batu Nmal rika

dibsdinsk.n

densm

konhl. raitu 30 ms/L :00 ndl Dj.djadiftja

dan

l,n*m (t97r)./,r,,

Monirtring rcrfiadap

kadme'i nirrir (torl lmtrn dilekulan dibandinshn ddee n,hr

(NO, kcm efek toksik Fns dist'al*ai oleh kaidunsm NOi engar rcndrn Denibifik6i akibar

k ''dung.n oksiSd l€rlatur b€rlebih di dd.n rn ddak be4Etrcaruh signifikm redBdap

kere^edie ka.dunea

Nor didatd aii lhid3Er ridlt tcrtnlu

penling

untokdinonibrins.

Kanduryan NOr (q$3 a 0_031

m&/L) di datm enpet air p€fttjl| ffi a. hicotot di

aaPaa'I sukabu,Di

masih b€ada di h€$!h nitli ambrns 6rb3 k$dungrn Nor b€si iko an bvar

marrut Djadidirejadm raiekdtu (l97rl /,/,, Pudonro (2007). y.nu 0.227 ns/L

9ms/L.

Kandung,n NOr yins rinsei di drlim dr dapar menguBn8i taju rhNpotui oksigen di datan

'lnh (merhacmoglrbin)

ehinega ncny.trbkd geBl iks mc.jadi lebih tdban. NO: di dltam

!r Jugs akm ftnj&ii .okrik jika djadi F.orunan pH tsvob.dova a. ,1. r ee3)

K$ibDuha

sec.m unum, kulia .ir remprr

budidays

di BAPB T Sukzbumi

nasih secm n!!h

fremenuhi tyEar kondisi oprimun p.nelih,|.m A bicolu PcrtEde iinBkd kuatitls at

disebabkan

ped€,1@ tu{or

hudiday. anrda FDetih'@ b€rih efrp:t denAa p€mbr@

ktu lckk iemp{ 6!,li,l!ra

Uc{,n T€.iDr l{Nih

(10)

D.fttr Purlk

A'llr.rti R- dn Suh.nd., N,2003. T.hlt Budid.y. ttd Sidd (,{,!,ind btu|t btuLT). PnidjJz P6ft'p&T.lo|ogi'J'ldH|[4754

Dj.J.!{lu, H. 2003. P.tgrdlt P.nbq*o Pdon B'lm d'lan B6tur Pd.! P

XlnwF T66rna PdMhin B.nih sidd 4ry to bi@t@). 9rGidiJE rolm NciNl smbddalz PEi.rm sidd Tmpil u?T Bru Jr'z. Ba<Ln P.dg*.jid dan Pdcmpor T.hFlo€r

L:torbim Linshnse. lulrls Tehbloei hdei P.tuid r*una3 T.lcFlogi Fmir.

Prnrrr4 J. 2m7. Pdn.lifEa Bdii *a SitJ^ (t4trttq bicalo) daqn PEa BDr r.k. Lir ^hddM vol.6 :2. Htr.35 - 19.

rd.n, o, s.rinn, L f,. dr Anrru .r, M, B, 2007. M.og.Dal SMb.rday. lks Sidd BPur HSF.

(11)

Referensi

Garis besar

Dokumen terkait

Kertas Kerja Pemeriksaa n, Laporan Hasil Pemeriksaa n, dan Nota Penghitunga n Menerapkan Pembuatan Kertas Kerja Pemeriksaa n (KKP), Laporan Hasil Pemeriksaa n (LHP) dan

Berdasarkan permasalahan yang ditemukan di kelas III SD Negeri 19 Muara Telang mengenal sifat mustahil bagi Allah SWT yaitu masalah pemahaman belajar dimana pemahaman

Untuk kepentingan teoritis hasil penelitian ini diharapkan dapat memberikan sumbangan khasanah ilmiah yang berkaitan dengan penerapan pembelajaran pemecahan masalah

Bila dijumpai full blown cases yaitu kasus dengan gejala nefritik yang lengkap yaitu kasus dengan gejala nefritik yang lengkap yaitu proteinuria, hematuria, edema, oliguria,

CV Ashifa Jati Indofurni tidak melakukan impor bahan baku/produk kayu, bahan baku seluruhnya berasal dari pemasok domestik. Verifier 2.1.2.(f) Rekomendasi

Hasil penelitian huungan antara sosiodemografi dan kondisi lingkungan terhadap keberadaan jentik di Desa Mangunjiwan Kecamatan Demak menunjukkan bahwa variabel yang

Menurut firman Allah tersebut, jika terjadi kasus syiqaq antara suami isteri, maka diutus seorang hakam dari pihak suami dan seorang hakam dari pihak istri

Bapak Wahyu Ario Pratomo, SE, M.Ec selaku Ketua Departemen Ekonomi Pembangunan Fakultas Ekonomi Universitas Sumatera Utara dan sekaligus sebagai dosen pembimbing yang