• Tidak ada hasil yang ditemukan

KARAKTERISASI EKSTRAK ETANOL DAUN DEWA (Gynura pseudochina [Lour.] DC ) DENGAN KROMATOGRAFI CAIR KINERJA TINGGI.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2017

Membagikan "KARAKTERISASI EKSTRAK ETANOL DAUN DEWA (Gynura pseudochina [Lour.] DC ) DENGAN KROMATOGRAFI CAIR KINERJA TINGGI."

Copied!
7
0
0

Teks penuh

(1)

KARAKTERISASI

EKSTRAK

ETANOL DAUN DEWA

{Gynun pseudochina [Lour.l

DC) DENGAN

KROMATOGRAFI

CAIR

KINERJA TINGGI

JERYARDHAN

No.

8P.05911024

FAKULTAS

FAiN{ASI

LDIIVERSITAS ANDAI-AS

PANANG

(2)

'lclal dil.luke

karakterisi

ekslrak

elarol

dan

dewa

(6rn,/,

pseu.lochina

lLav.l

Dc)

dcn8u KCKT (tuoDaroeran Cair Kilreria Tinsei) menggunrrm RP I 3 scbagai

fN

dim

d

detector UV pada

pejsg

selonbdg 360 nm. Ekslrdlsi

yrg

dilatuhd

ncsaualfr

ctuol.

K.rahcrissi

clGFal cr.nol

dirnrri

secrd kronarognfi can kincda linggi

dcne

mcnldisik0n

kodposhi fasa seral ymg

lerdii

c@pu6n nelanol

ln

(

80:20: 70:30i 60140: s0:j0),

neknol.sm

selal

l% (?0:301 60:40i 50:50)

du

Gclonitril-on (70:30i

6040; 50:50).

Fae scml

yss

nenberikd

lasil

y

g

paling

bail

odlloh

cmNn

frctmol-Nm

asclal l% (70:10). Hasil

p..clitim

pad0 tiaksl

ctilnsllr

nenuj*km

7 pmcal denem

*altu

rclensi 1.367. 4.333. 6.3 50. I I .911. 12,,100.

13,158-

do

14,742 ncnil ymg ncndckati waklu rctensi pembandins ada :l yaiLu rulin. isokueRelin

ds

kuesti.

pada yanu 3-283i4,608

de

5,967 menildengd

lad

mlarala

rutin

:18-57

pg/ng

ek{rdl,

scdangkan

plda

lidksi

burdol
(3)

Obal tadisioml

menpald

baha berupa tmbuhan, hcwM' mnrenl

sedi&n

srim

allu c@pLlm

dfj

band

tsebul

yds

$cda

lunrnlemumn tdlall

diBunatm

unfuk

pensobarm

beidasdke

pcngalmm

Penmrralan

'hai

uadisional parL

munnya

lcbih

diulanols

unruk neniaga kesehabn, mesliips

pemanlaalm,ya

ada

p a

dituiukm

sebasai

pe.gobal

suatu pcnvrkit

(SuianGti

dm Marylni. 2004).

Dllm

ncDenuhi kebutuhe

ald

kcschab

Dak,

obal

thdhioml

lerus

dikenb

elm

aem pcr.nonva lcbih neninslat

scw0

ilfria.l]

(Yulioi. 2l]Ol)

Untu! nu

dilakukm bcrbagri pcnclnian

dd

pengriian terhadap

obdt

tndisional

l.ebut

D€ngan

demikitu

scmalin

berkembdsnya

obat

lradisional scnakin mcninela&m

populeilsnvr.

di

sdlpins iru himba@n pensobrtd kcmbali ke

dm

nenenparkd obal lrudisional

lebih bmyal disendi di mayaralar. Hal ini lcrbulti dengd

snalin

banvdrnv'

industri

fmasi

yana nenpruduksi obat tradnional nnlut kebulunm mosvatutat'

Salah satu obat lradisio.al

ves berel

dari llnanrm vmg berklEsiai

scbaAai obat adalan d.un

dem

(Cl,u,

Proldodrrtl

Lloul

DC)

dai

fmilt

A$craccac.

Dau

dewa nerupakd

lmmrs

stul

senusid denssn tingei

l0

50 cm. Bcrbatrg lLhak

deng

penmpang bulal, berwdna

usu

kehijaur.

dd

'kar

nenb@iuk

unbi

Dam dewa

ncniliki

bunga majenul

bcRma

kunng

D

un

benlagins, bcrbulu halus ddr lebal Basim pemukae ats dou' hdwena hijau

(4)

Dari

hasil pcnelilim datr

pensalM mriris

dikctrhui bonwtr

rdmd

ini

bcnifat

mlikolgula.

etikminogen. mlinulageniras. d@ dnrclik

sei!

dikerahui jusa barlwa senua bagim

llnmd

ini dapat diperaunolm u.lL'k

obar DaLn dem bcrkhasial sebasai uiipenbengkalm. obat demm. reunralik.

pcnmn kadai gDla ddah.

dd

luka

batt

banlm bie

diguarm

lnluk mensobali

tufr or paladm (Suhmiati dm

Mlrydi

2004i Sajulhj, 200li Pulri,2tr07).

'tmman

daun dewa mempunyai

kddugd

kimi!

yMg ber.unloll

bagi nanusia KmdDgm

lifria

ymg lerdapat pada daun Jsrva vans dilcbhui

anror0

!,in

saponin,

tmin.

krtekin,

asm

klorogeml,

alm

k.fcd,

adn

p_

kmda!

rulin. queselin.

asm

p-hidoksibcMar dan osam

ruilst

(Suhddiati

dd

MarJ€ni 2004r

lleNindnmdila,

2006). Pada Penclni&

ini

disunakln

penbddi.g

asn

gahr, kaLekin, rutin dm kueselin, k,rena senvawa inilah vmg

diperkimlm teiimduns

ddm

dau dcwa

Kuddem

kinia

y

s

le.dltdt

didald

sualu

lstnd

dapat diuji

dengan koraklcdsasi m€ne€umkan berbagai

cm

dtara

Lain

denge (CKT

(komaLogmn can kineio tingei) ( Sav4 Chirila dan Bu.uf. 2004)

KCKl

dapal

dieunakd

mllk

ncmisahkan konponen

vdg

lcE@puri

amlisu

kulilatil

maupm k@drndf (Sa!a

.

Chinla

dd

Bucua 2002i Johnson ddr SLev'

$tr

1 991). Cda KCKT ini nemiliki bebcnpa keunmsm dj anbmva cepll, pniitis.

petmt

yog

digunard sedikil

dm

scnsilil (Johnson

drn

sLevensor

l99l

i

Gnuer. Bobbit dar SchwaninB

l99lr

P

ra. 2004) Pnnsip ddn

KCKT

)aiLu

mcnhahkd s€nya*a

bcrdddkd

prinsip

ade+si.

panisi, pcftrkarm ion allu

ekskl$i nenggmalan cairm yang dialirkar denso sisilem pdfrna benekanm

(5)

Srcvcnson.

l99l i

Critler

Gritct

Bobbit dan SchvdrinC.

Irrgli

!utE.2004).

Pad! pcnclilim

ini digunald

komarogdfi adsorbsi dcnsan

knmaugnli

fda

€rbalit krena peldut ymg

digu.a{d

sebaaai

f6e

ger& bcsilal pol0r dm lase

diam besifat non pold (Johnern dm SteveNoa I991 : l'utn, 2004)

Agd

dau

dcwa dapat digunakan sebasai obat, maLa nuLun!! harus

leiafrii. Penjmiid

nutu dapal dilalakm dengan bcbagai

caa

salah salu caa

p.njdi.

m!{u daun dewa adahn

dens$

n€l.lukar

k"dktensasi ekslrat

dclgm

KCKI,

karena itu pada penelilidr

atdr

dicoba nelalukln

kdtjftn!'si

daun deRa denso

KC(T

AFIan

ekstzl dau. dcwa dapat

dikMkerissi

dcngd

KCKI

d'n ap*an kompone. kinia

ul,ndya

dlpat ditntukar kaddva

delgd

KCKI .

Menentukd kdaker KCKT ekstrar daun deNa.

.

Menenluk r kdar konpond

ddm

daun dewa densm KCKT

Kdakld

KCKT

dd

kandungd kinna

ulda

d'ri

daun deRu dapat
(6)

V. KNSIMPULAN DAN SARAN

Ddi penelilian ydg $drn dihluk.n dapi

disinpulk

i

L

Konponen

uh.

dau

dewa adal.n ruiin d.poi

dikankleftdj

dcngb

ne.ggunalm

KcKf

nrengentralan kondisi fasa gerat vms palins baik laitu campurd

neleol

: asanr

sebt

l% dengd pcrbaoding& 70 : 30'

kotom RP I3. delektt Uv denso

Ddj

s

selonb

e160nm

Ko4lrer KCKT fmtsi elil setat daun dewa densd

lsa

ger!k

'nelmol :

sm

ddar

1% {?0J0)

frenujulkan

7

Pnca!

dcogu wokLu retensi

1,36?r

4.8llj

6,150: !1,933r 12,'100: 11,358

dd

l'1,742 ncnn ddn vanB

mendekaii dengm dengb p€mbanding vaitu rurin P'da

wkn'

rereisi

3.283 me.n. hoqueNetnr 4,608, dan que6etin 5.96? ncnit.

Katulter KCKT pada

rr.lsi

burlDol daun dew! dens.n {n1^ gcrak mcldol

: asanl

sctat

1% (70:10) mcnuniurkan

I

puclk

densm

{dd!

rctenri

2J 42i 1,95a1 1,215: 1.625t 6 1671 9.208; 11.425 dan 11.575

ocnil

dtn

ndya

rutin saja yans sesuai dengd pemblndins

de'sai

Mkiu

de$i

Eksh{

daun dewa Fda liJksi elil asetat didap!1*an senvssa uldnra tanu
(7)

RUJIJI(AN

tsadln

PoM

I{.

2001. MorcsraJj ek-ttak

tw,buhn ohtt

tntoneliu Jalana : Radan Pengawas Ob.l dan Makdrm Rl.

Banoloneo. M P

dm

Mahmo.

f.

1006.valklatioh o1 a rei'erte.t"Phate

n!|h.d fot qtuhtratire onino

atl.

Mil

: llaly.

Deprnenen Keseharan Republik l^dancsia.1979.

tdnakot?

tnn ntsiu. (l]disi lU). Jlkana: D.pkcs Rl

Dcpanemen Kcsehatm Republik l.donesia. 1995

FumatuP

lhlLn.tnt.

(Edisi lv). Jakafia: Depkes Rl.

Grirler R.J.

Bobbn

J

M,

dm schwdinc

A.1,.

1991.

Pe gahtut

l|d,ar,Szali. Pe.eiemah: Kossih Padnrlwinala, Bodrng: Pcncrbn ITB

Hrbomq J.B. 198?.

Mrlde

a'rtitta, terbil

kcdu.,

K

P.d'nxwinah dln

I

Soedno. Banduna: Pendbit

IlB.

Hadeaon. M.R. 1959.

M/l,ta,

lild

aver (Dicotyithne) SjIqarnrc

Hesindnddita Kusdddiydi

S dan Nawavi

A

2006 feladh Jitatihia

dah

de

u

(Gfnna

preu.lo.hina

(Lot.)

Dal

(Skipsi).

BodunA: sckoluh

hkmder,

MN..

Sotg

Y..

coupe

IM,

and

Jinlchr!)alul

W.. Anriinrlanarory ScEening of lhe Medical

llat

O,,n!.a l/o.,hbens, l'lakt Fao.t\ Huh. Nut . 51 114) : 23J 244,2402

John$n E.L. dan Stelenson.

R

1t91

Da\or ktDndtoErof roi.-Pcfatbir lTB. Pcnerjem,h: Kosasih Padmaeinok Banduns: I'cncrbil

llB.

K6l;nn

N.

2A01 . I'enetapan

katl'l

O'efusal.unethin

sottjk

ltncA)

ttotu dan

teh tlehson nebde

KC(t

(Tcsis) Suabava: UniveFirls Airltr ssr'

Kim. Mi Ja. H.l. Lec.

s

wirvowidagdo,

dd

H

(

Kin

An hwcrlensive Efic.ts of

Gyta

pacr

bens Exlract in Sponhonslv HlTcrrcntivc

Rac

.

I

M.l

Faod, 9 (4) : 587-s90. 2006

M!*hd.

KR.

\xa lala

ndlgnlehtifika\i

lafu,,d

Pencde'nah Ko{sih Padm.windla. Bturdung i Pen€rbillTB

Referensi

Dokumen terkait

Dalam hal ini adalah data yang didapatkan dari hasil wawancara peneliti dan dokumen tentang pengelolaan zakat profesi dari Bimas Syari’ah, Unit Pengumpul Zakat

Dari daun tanaman bidara dilakukan pengekstraksian dengan metode maserasi menggunakan pelarut etanol digunakan sebagai zat aktif untuk pemnbuatan sediaan masker gel

Adapun tujuan dari penelitian yang dilakukan adalah mengetahui pengaruh dari penambahan bahan limbah botol plastik atau sering disebut PET

‘There’s Victoria, for one thing— and for another, Clent has to know whether the alien reactor unit will explode if the Ioniser is used properly.’ As Penley stared at him

Područja vrijednosti za raskrižja prema općoj funkcionalnoj klasifikaciji mreže, Izvor: Legac I., Raskrižja javnih cesta – cestovne prometnice II., Zagreb,2008...13 Slika

[r]

“Setelah dilakukan studi komparasi p endapat-pendapat di atas dengan berbagai argumentasinya, diteliti nash-nash yang berhubungan dengan hukum zakat dalam berbagaimacam

Sifat fisika tanah yang baik akan berpengaruh baik terhadap pertumbuhan tanaman dan hasil panen, karena sifat fisika tanah berpengaruh nyata terhadap peredaran oksigen dan