KARAKTERISASI EKSTRAK HERBA
MENIMN
(Ptynrrrfilri
rt
ud
L)
DENGAI{
KROffATOGRAFI CAIR
XII{ERJA
TIIIGGI
$*ttg
s/tlraraa
tat[Att
DVI
NOY,ly,lNn
NoBP
:
059:n0t:l
FAI('LTAS
FANMASI
UNIVERSTTASANDAIAS
PADAIYG
2All
lehn
dilakukan karalloisasi ck$ml herba menimo(Prrll?,/rh
zt.rr;
l-.
luphorbiaccac) dcnge acngeunalan
nebnr
Knnnai.smfi(l. r Kiic'jn
li
sgi((CKII
Herba meniRn kenne di€kstrxksi dengm ehnol 95% Fks!.k diLRnkndxn diliaksinasi bmurulturut dcnsan hcksan. etil ,serai.
brhn.l
.hf
xi . Fr.krililksr
etl
lseot, bur,noldb
air dii.ieksik.n *e dolanrshrer KCKI
yars 1clrlrdioplinasi
sebelumntaKronalogrm
dari
nr
i'r8'nasing
ftaks
tsrsebrtmenunjukk
punc* puncaktmg
spesifikyrne
dapat dieunakan$1u(
identilil(asi dm n€ngaqasN mutuelst&
herba nrerinn. Padaksnatogrm
lraLsictl
ascbr,sc.yarr
ruln terdereksi Fdaw*ru
rerensii.2r7
nc.it
dcnsrnkldrr
ll5,10i
ug/g. pad!kon.ioerun
lralsi
btrtuol. senrrwr runn lerdere[sirul{
raku
densi
I,192 menil dengdntadr
162,246 ug/s drnp.d.
kron.ioemmNenck nroyang
kil!
lelah me{rrhkan iLnu hcschrlmdm
pcngobaenradhional. Mcloda rcnrobara
biddra
frcnseunake baha,bahm darirdamo,
akar drun
dftn
'!nB
lenru detupunyt khlsiot nasinS-masine. Pciiakaial dan
caa nensol$rnnya saryat sedcrham (Iauzi, 2009).
Salal
stu
ldmd
yans rchnd
eiskb
.lch ncnck noyanskih
adllncninn
(Phrllhthu!
irutil.).
Phtlltnrhrtnnutil,
ymg blasa dilcnrl dcryannrn
d:enh
sidukua.sa
k
(SundE),ncnim
(Jasa).mmcine
{Suda)mcDpakan salah satu lunbuhaD yare .liAundlu sebaBai
ohll
oeh mNyrmhrlsclcnlat (wijaraLNutu.
d
dr,
l99l)
Meniran metup.lm trmbuhd scm!!im.Mbuh
tegak-d
bcrcabane. BalaDa berbenluk bular densdn rins{i anroro 30-50cm. memilihi dam najo.ruk. bmsalungsdl rcrdapat pada ketial daur
nersh
rpkc
da!
basan bD.n berbentuk kohk, hulat pipih, besamahiilu
k.u.Arm,bijinyatecil dan berakar lu I ssans Qepkcs Rl.l973).
Menim lehn dig nal<& sebrgaiobar radisional olen masrararal tetemlar
dan rclan dneliti
.leh
pd.
anli
Reb€nF
penelilianrlah
dilallkrn
mhl
nengctrhui
nanf&f
darinredru
didttuMya
sebasai pcnshamhal Nioksid.silenak dar
mlibdltn
(Rdicshwd 1//
, 2003), penyenbtrh h'ka. andbnul lokoli g/d/.. 2009). send hcFroprorekbr lRudiydlo, 2007), &Lidiaberes. hipolilidemik.
du
anlioksidan (Davanad
al,
2007).eritla\nodirl
(Luyindula d/dl
2(1041Vuroi
3r
dr.
2007),blimrlri!
(Tonedr
al.
2001). inlcksikulit
olehIllV,
eti
hcpatnh B (B.ealkolkar ?r da, 2006). tlciba nc.nan iuga berthasiatscbaBai imunonodulalor (Kardind
de
Kusumc:004)
Oleh ktuedd ilL sckaransnri sudah lededia sediun herb. nrennar dalam benlul
nlofemkayllru
srimtrnoF(Dcxr Medicr) y,ne nme&dung ek{Bk herha
'n.rinn
Mcnmt
bukr
Monoeraallst.l
Tumbuhrn obar lndlnesir (I,POM,2004). h$ba
mo.tr
bdya!
nengedunB sen)!w0 (imidlolonlur met$.lil
sekunder sahh salu scnyawa mclabolil sckunder yang
bdlak
ditlndune oLehftcnnaD adalab goloqan
lielm
deD8an koDponcnulmr lildlin
d
hipolilatin
ddr
Eolon8
ilDvonoid dctrEan ko,nFnen uramarutlr.
kuersetii dan knteknlAdarun icberapa peneliria.
t,ng
ielnh dilakukan untuk mcngdannikedwee
kimia
din
menlnn di antaranya llavonoid (Ahncdr zrzl,
2009: SoaEr./
d/,
2003). scnyaNa l$pcnoid yaitu phyladiene
dff
1.2 seco cladicum (cun0wdrr
al.
:003).lolillnol, toin,
kumann, saponin(Baedk.lkr
s/lrr
2006).l-1.5-6-rdtahydroxybruyl acelarc, 2 . 4 .
5
ftihr'droxyI
(4,6,
?
rrihydroxy-l
- oxul,l-'lihydroGobcuofua!5-yl)-hcnzoic acid melhyl cacr lphyllangin). conlasin
iwci
ar/r
200,1) dln suru senyawa antioksidm bdu asanr sulfonal lavon yans lerkanduns di dalam hqba mcniran ymg dibennma &dnavone
(lhdr
sr,t,
10051 Pada rahun 2002. Dc SoMa
nel.luta.
ulid$i
mcloda komarogran canutuk
ne.gMllisa senlraMtnolik
yaitu asan gdlardri
elsrrlk an Ph\,llunthk\Peugujiar
kmdm8
kinia
dilakukrn sebaaai bentLrk p..gavasan mnr'd:ri
sutu
ekstrak. Pensa*€saDnntlr
ckir.I
dlpal
dne
ukn
densadcn8
nclihal
polakro al.sam
dli
ktumatogian yane digunatan sepefiiKrcnrllosrin aair Kinerja Tinggi (KCKI), Krdmatoemn Laph Tipis (KLT) alau
ko.r.toAni
Ca\ (K(;) (Dedrcs RI, 2000) Persriidrkaiunsln
kimiu ekdrulhcrba nc.iian
daFtdila**m
dengb berhrA0i'n.c.m ktunralogtuti]|ilu
drl8m
menseuralm KCKT. Krcnatoemfi
Lrpkd
lipis Kinorj! l,nggi(lnpa(hi./,1.
1006), Kromaroerali Gaespcklroskopi Mdssa (KG-MS) (CunaRe
d,l.
2008).Pcngujian kandunsd kimia dcnsm KCK1
nemiliti lcmtungd
dibandin4&dcngdn krcmarogBfi lain dianllEtr}a
KCKI
marpu mcmisrhkrns$y0*r
ohlldalan lEniuk cDmpuntr. dapar disunalan untul
&alis
kualitatifddrkxmribil
ccpat prakis. pelarur yang ditsunatan sediki! kolon dapat disu
rlm
kcmbrhOleh kmna pcngawasd rnulu
eksr,l
herbu neniran dengd ftrggunalanpdd.te.
sFsink (tola krumrk,srunr dari homrografi tang digunalan) beLunlaJr diuntumkln
sccd!
delail daln
buku Mo osBri EkslrokTumbuh
Oh.rIn'ionesia (BPOM. 2004) nsla pcnu dil.lukan klEktcrisasi ck$mk hcrbx
nrnto
BABV
KESIMPULANDAN SAILAN
Dari |tneliliao yars sudah dilakukan naha dapal disinpulkan :
l.
Kolon
RP 13 (2s0m
x
4,6frh)
menghsilkan punc.LkorDtolr{D
yang baik unluk p€nmtuar s€nyawa avon.id adalri denaar lirsa geftL
melanol:6am deral
I%dens
pcrbmdingd 70i10.2.
Prcfil KCKTfmlsi
eriL ascrat eksha( herbancninn
mcnujulkD iga
]runcll dengu
slkru
retensi 2,792 menilj 1,217 mcnird
12.?00 menn Puncak yang sesuai densan senyawa pcnbanding tutin adalah punca* padawikh
rcicnsi 1217 meniiPronl KCKT
lnksi
buhol
eksl,nl hcrba ncnnan meiudukkareim
puncal dengan w.klu rcleNi 1.925:2,792j
l.lt2:4.182i
,1.958 dan 5.503menil. Puncal
ydg
sesu.i deng.n senyas€ p.mbandingrulii
ndalahpuncak pada waktu relensi 1.192 ncnil.
P.ofil KCK
l
fnksi alr ekshk heiba nennarnenujukkd
lDjuh pmcu*densd
wrttu
rclcnsi 1.967i 2,603j 2-758i 1,2001 3.9501 4.100 dans.6ll
denn. Puncak yans
sesui dcnse
scnyrwa lcmbandingrulin
adalanpuncal pada wallu rclcnsi 3.200 menn
5.
lkstml
lcrbancdrd
ncniliLi
kedu8m
kinid
i,vonoid
ysitu rutnrddgan
k&ld
rata raral35,l0l
ps/e pada liaksi elil aserat. 162,246 Ug/g,\hmcdo. A,. Hossain. M.A., dan hnroil, Z. (2009). Anlioridor pDpenies ofrbc isolired favonojds
jion,
thenedicin:
plbt
P]rllanthf
nintj
)!nD
.L\tnal af Foa.l ak l
&taJndus4
2 (:ll.i?i
l8l
.Rack.r. C.A., dan
vm
dcn Brink. R.cB
{1965). r'lorzo/j.!,.
Netnerluds:NV.P Noordbolt Croni.gen.
BPoM
RI
(2004)_ Mono:<r4i Ek\nak Trnb,hun ohaltnda,cru
(vohmc r) Ja&afia: Dadu leneriksaar Obal danMarb&
Republika indoncsia.Basallolkd. C.. sagineedu. S.R.. Saad, M.S., Stanslas, J. (2006). Phyrochenical
fion
Phtllahrhs
",r;
Li.n
and rhen pltrn]acologicatttupe
ies:I
tyicq..h,mu!
4 Phonutr
anifhamacal.st.
58 (12), 1559-1570.B!!arv!-
J6nrine.fl.,
dan Ndasimhachdy4A.V.R.L
(200?). Conpdalvc Anlidiabctic. Hypolipidcnic. and antioxidant Pr.pediesor
Pr.',1l.rrrr!,r,/i
in.omal
dd
Diaberic Rars.Phamd.dritdl
B tas
(tarnetlt
tntarnttbnal Journat
.t
Phar aLashos|),45 (t)-569 574.Daiimanha. S. (2006). ,41aJ Lnhuhnn Obat
l
donelj. (Jltid2
aerzktt\\tlt1l.
Jatda: Trubus Ag.i*idya.
Dcpa..enen Keseharm Republik lndonesia (1978)
Ma!.th
M?lita lhlonTia
oilid ll). Jalana: Dcpancnb Kesehahr RepubliL Indon€sia.
Depancncn Kc$halan
Rclublik
lndonesia.(1995) Fatnak,pc
thtlohe\ia(l.ldisi 4)
Jald:
Depdlemen Kesehalan Republilia Indonesia.Depdemen Kcseharan Republik lndoncsi! (2000) Pamhctct Stunaat
ltnfln
Ekrrak
T"hhrhah
Ordl
Jakdna: Depaneden Kcschalan RepublikDc Sou4
T
t.,
l lol^cbul. M.il.,
Lionqo. M, J.. Oneea. C.c
. pemvick,p
R.(2002). validation
ola
LC melhod for thc malysis ofnhen.lic c.np.undsfron
aqucous extrsctof
lhflakkt!
nnu
aetial pens.hrtutul
.J' Phamlateutical andBio edj.al,l,atJi!,
30(2),Iil
156.Ahm4l.
M.U.,
IIusin.
S.K.. danOsnd,
S.M. (1981). Ricinole,crnl
inPht|ahth,: hn"lisccd oi\.
J.utml
ofTheAnni.an
oilaheni
\'a,.nrr,