• Tidak ada hasil yang ditemukan

MODEL SEDERHANA UNTUK MENENTUKAN NILAI EKONOMIS TERBESAR DARI PENGELOLAAN HUTAN PINUS.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2017

Membagikan "MODEL SEDERHANA UNTUK MENENTUKAN NILAI EKONOMIS TERBESAR DARI PENGELOLAAN HUTAN PINUS."

Copied!
6
0
0

Teks penuh

(1)

M(DEL

SEDER{ANA

I'IiTT]XMEI{EI.TI'rIN

IIII,AI

EXONOII|IS

TERBESAII

DAnI

TIIIGEIOIIIIINEI}TTN IHT'S

gBIFg6AI'ANAI'ATEMATIT,\

OLEE:

RIZKY NOVRIANII

JTJRUSAN

M

TEIVITITIKA

IAXULLSMA!Ei',\IIXADAN[nruPENGSI

SUANAL|M

VNN'ENSIAAS ANDTIAS PADANG

(2)

ADSIRAK

Mod.l perselol@ hulan pinB

$cm

b.ti(6inMbued disatludlq

s$t

n

ndlpal@ nilai €kononi.

l.i!€s

d4es

nmpertinb.ngkd

kebijald

Fnd.M

b€ltsi'MbungF, Model ini

moellpko

konfiglEi

av'l

paiod.

penubui'e

hds

ma

d€ncan

kdfigutui

a$n

psiode penmbuho

steld

dikuM3i

pda

de

dirdb€n doCr6 bibn bdu.

Se6

Dalondis dap.i dilolis

,i

ma,,ib pc*umbuhs.

,=[l]

*- *- * *li

pcrsulie. Nilai *onmis

trhcr

dei su@ tecn

dalrh

t

-

6i

-i

+

[t

d.ngrn

e.ci{nai

idJni

@t

n.e{'w.

ollm

00

00

*,a,t:ril

3

3l

'r*

t]

'-

1l

:l

*""

de'su

t

k€lmpok

mu,pr

nilai.ko,omis pohd

Haa.ke

kela bdg!.

r

juhn

tobl pohon di

dqie

hut

n

de 9. fi!*si

d{i

pohon pohon di dxlm

k.la

*etF

s

nnblh

oenjadi kela ke{i+ l)

drlm

srio poiod. penmbuhd

Nth

\tt it

Nilai e*Dtunb t

tb.tu,

peMM

Bzl*.llwbdgat

vdor

(3)

BADI

1.1

lrtrr

Bd*r4

M,.dah

Indonesia

mmilild

p.t nsi

smbd

dar!

llm

yde

culap

bcs

dd

bemsm. srlah eni

kedekmsm

hoysti yeg {tiDiliti

lrdddia

artat.,b hDian

yeg

n

mpunrdi

16

ekito! 143,9 jub h.kla.. Wiloysh

hub

so1u6 itu sboeitu b.r&la

di

Pnlau

]aq4 Nus

Tcqlr4

Maluku. Prpu4

de

Smotcs

t&g

neruparm tipe huor nusinm. [5]

Hulrn

nmp*o sutu

yug tdrk

dalot

dipislktu dei

tehidupa4

kffii

hur

nflb€dkan

subd

*.hid,pd

t6si *mtra dslbtuk hidup. Huran

hmgnail@

air

de

okstsen sebagd ko6po.en

ydu

sgd

dip€rluk

b.gi

kcnidup Uml

ne6ia

D€mikianjusn <tdgd h6il nutu hin.ya mcmbsikm

beda8oi

nelul

brgj k hidupar m6yoE*rt. I3l

Berdrsrlo

fir8si utlnan €,

huh

di tndon*is dikelonpotl&

@

ti!.

jois, r€itl

: nuiln Undmg

hlro

lonv€ui.

dd

hutar prcdutsi. Hur4 tindun8

didenrisikm $bdeli

ka@

hutan

yds

nempuysi ftngsi poko( 3.bag.i

pdlirdegd

sistei penlessa lahidupd untuk

ndCnu

iala an,

ndes,h

bdjn, ncnsddalik4 ercsi. nocee.h inhsi an

ld!

dm mcmitih@ k4ubum

tanan. Hulor

konv6i

di<tefinisika sbagai

ka@

hutan

ddgm

ciri

ti6

tensntu yMg

hdpoyai

tungsi pokok p€nslw€l&

ktuek@gMo

tmbuhd

de

satw! sed6 ekosislml€,

dd

hubn prcdutsi

didefi.isilo

eba8li suar!
(4)

nenslFilko hsil

hur,n tdCl k

Fntingd

konsMsi

marralot,

indusri d

Parla fu8s

a$i

ini

)dg

alo! dibahs sdaloh hu&r produ]Csi. Salat stu

snloh

htan poduki

yttu

hut& pinE

yag

mnD€tr

sla!

s

ciri

Ind

Bot€k

ne&at yae

didapai {tdi hltan pinus,

dimt@y!

:

dtgus}tr

untuk pohon nstal. produlsi

g.ld!

drn

sb.g.i

b.hrn

<ks

un*

membut l€rtes. S.ba€li ponor

utal

snslin

ti'gei pohon.

atu

enuJlin tinggi nihi

B.rd.sa*{

larlr belaktug

di

rlr\ nrh

ndddn

}dg

d}b

dibond

ddm

tugiis akhn

i.i

ad,l.h

ba8anm

nod.l mhi*s ahrk

ncMhrkd

nilri

ekononis

lcrtes

dai p.nCplolM

huh

pinns. 13

P.nb.lrs

Msht

Pada

tlta

akhir

ini

malalalDy.

di&trsi

p€da

hul'n

pi.us

ymB

dilMlladcn sbaclr poh6n

Dbl.

Tuju

dei

paDlis

ini adllat

neMirkar

nodel sedetioa p€n8Flohq

huro pin6 untuk me(lapdl@ nilai ckondis

bb.w

tdg

dlFd diop.i

s.@

l!rus mererus tonp8 msnsldbislr4 hutan.

1.5 Sb&D.dr.

Pduliutr

Tu36 a}nir ini tcrdin dqi enp€t ba!,

)€l]i

: B8b I Psdrhulue, bsisi:

latar

b€lal&s

tusdal,

Fmus

nelal'.

Fot€t!

n6nah,

tujM

(5)

AAJ

IV

PENUTTIP

Bedasata psnbahM di d&s, nodel edditua

dbk

nen.iluk

nitd

ekonomis

dbes

dari

pogelold

huro pinus dap6t dite.tu*tu dengo mctihal

pr = niloi etononis poh.n

bedlskd

ket6 iors, unrlk f, = 2,3, ... , n

s

=jhhn

tol.l poho. dalm huta!

9i =

sei dfi ftdis

p€nunbuhd stuk t = 1,2, .,,,

t

-

1

Hal

di

aias, berlalu

dqgo

sydal

pdesd

berkBilmbungs, ysilu

konffsurui awal hu1otr

hds

sda

dcngd

konngmi

athn htrlan sl€toh

dik@ei

pde. de dibnbo!

dogd

bibil bdu.

Penballls

pada luA6 rkhir ini hmy! menenlukn model s€derfinr

unruk

msdukn

rilai ekononis rqbes ddi pengctol@ hut n de dib,bsi pada

etufaatDlB

utuk

p€nghsil

kry!

ebaBai pohoD

nel

Oteh ebab ito

&iutis

nenraEnkd unh* p€nelili lain datd

nenor!}q

sodsr sdedtua p€nsetotun

hutr

pinus

berdae.t

nanfid tai! Disl.ya untu* troduksi gelah pj.us

)6g

(6)

ll

Anton,

HoMd

dd

Cltris

Rofts.

2005.

lt?Dd

,ifliel

Eletuhtet

\dj,

Aplik6i Jilid 2 Edisi D€lapu

E

egg4

Jatarb

Anlo!, Hopard.

I99l-/{rral,inid

Elmntet

EAl.i'fi

9/

En@sga-

I*ana

Anown, Hutak

dn

P.n4qhatMrr',

cetocuekbloE.@r/20

l0/09/01/hutdi6-Mdfa.lbn@

I oktob.r

2010

[4]

Cuwr,

Rssnlos

2009.

, Udo

Linier

D6d.

Cv.

An41Ofli4

l5l

iJddnyuto.2008.

Peneo,t

rd,

rou

l/!ra-

Bmi

ALc&!"

Jsr'tt!

16l

Raintd

2009. Marrits Persanm Linie/ da" P.nmgan@

Li,i.L

RetalN

Sais, BuduDs

t2l

Referensi

Dokumen terkait

19 Dewan Pimpinan Cabang Gament dan Tekstil Serikat Buruh Sejahtera Indonesia (DPC GARTEKS SBSI) 31,000,000 20 Dewan Pimpinan Cabang Federasi Serikat Pekerja Rokok Tembakau Makanan

Variabel-variabel dalam penelitian ini yang meliputi variabel independen (eksogen, bebas) yaitu gaya kepemimpinan (X1), motivasi (X2), disiplin (X3), dan variabel

Coding Tryout Data Mentah Aitem Skala Persepsi Terhadap Dukungan Sosial Yang Diterima

Maka arti performance atau kinerja adalah sebagai berikut : kinerja ( performance ) adalah hasil kerja yang dapat dicapai oleh seseorang atau sekelompok orang dalam suatu

Lutut difleksikan 90 derajat dan pemeriksa duduk pada kaki pasien untuk mencegah gerakan kaki. Dengan meletakkan kedua tangan di belakang tibia bagian proksimal dan kedua ibu

1) Kompresor dengan sistim sentral ( digunakan untuk melayani beberapa dental unit. 2) Kompresor dengan sistim tunggal ( digunakan untuk melayani satu dental

Desain penelitian yang digunakan adalah deskriptif korelatif dengan rancangan cross sectional yaitu penelitian yang menekankan waktu pengukuran atau observasi data variabel