• Tidak ada hasil yang ditemukan

PERBANDINGAN EFISIENSI REPRODUKSI SAPI SIMMENTAL CROSS YANG DIINSEMINASI TAHUN 2007 DAN 2008 DI KECAMATAN GUNUNG TOAR KABUPATEN KUANTAN SINGINGI - RIAU.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2017

Membagikan "PERBANDINGAN EFISIENSI REPRODUKSI SAPI SIMMENTAL CROSS YANG DIINSEMINASI TAHUN 2007 DAN 2008 DI KECAMATAN GUNUNG TOAR KABUPATEN KUANTAN SINGINGI - RIAU."

Copied!
6
0
0

Teks penuh

(1)

}ERBA]IDINCAN EFTSIDNSI REPRODUXSI SAPI SIMMENTAI

CROSS YANC DMISEMINASI

TAHIN

2OO? DAN 2OO8

DI KECAMATAN GUNUNC TOAR (ADUFATEN KT'ANTAN SINGINGT . RJAU

sLRIPSt

ANDRO

06161039

AAXULTA$ TETERNAXAN I]NIWRSITAS ANDALAS

(2)

PIRBANDINCAN EFISTENSI REPRODUXSI SA}I SIMMENTAI- CROSS

YANG DIINSEMINASI 'I AHUN 2(J(l7 DAN 2()l)8 DI KECAMATAN GUNUNG TOAR XABUPATEN KUANTAN

SINCINGI

RIAU

Ando. dibasah

binbingd

Prcl Dr. lr. Zaituni Udin. M.Sc dan Prot Dr. k

Ferdid

R?nin Juuse Produtsi Tenak Falullas Petemal&

Univesils Andal6 Paddg 201 0

ABSTRAK

Penehib

ini b.rtujM

mtuk

menselahui elisiensi reproduksi sapi sinncntal Cross. Penelilio dilalsanalm di

kcmalln

Gununs Toa KabuPden

K@ld

Sinsnsi

dei

tanggal 15

Mdet

smpai

ll

Mei 2010.

Matei

dalan penelilio ini adal.I sapi Sitotoenlal Cross

yde diitrcmimi

pada llhun 2007

sebmyat 30 ekor

dd

tahu 2008 sebanyal 30 eror. Penelilid ini

ne.ssuat

m.rode

rlnry dd

Penembilan

sDlel

dilakuko sect^ PnrPalik

ld

pl)hs.

Dara dip€mleh dengd mclihal

calal

. keteransan dei p€Gmrl dm inscninator. Peuban yms

dimali

adalan conceplion

nlcj

cahine Elc.

lma

bunling, seFice

leriod,

dm

snice

per conc.ttion. Pcrbmdingm efisiensi Epoduksi

spi

SisuenlrlCross

r

s diinsenindi

lahu

2007

db

2003 di Kccmalan Cuun8

Toe

Kabuparen

Kudlan

Sinsinsi

di

alhh

nensgunalan z rest.

Ddi

hasil penelirian didat

rkd

nilai conceDrion nre tlhun 1007 d@ 2008

!dd.n

56.67%

de

60.00%, cllvins

r,&

bhun 2007 dm 2008 adalah 56.67% dln 60.00%, ana

ah

rana bunting

t

nu

2007

rtd

2003 adabn 280.s0

I

7.56 haridm 2?9.41

J

?.87 hdi, mla{a1a

snne

p€nod bnun 2007 d.n 2008 adalalr 8i.10

1

16.54hdi

da

83.47

I

16.14 hei dm seNice per conception

lahu

2007 dm 2008 adalal 1.63

d

l.5l.

Bedsdkd

2-tcst terh.dap conception rute,

crlling

rat.

lma

bunine. scfl'ce period

dd

senicc

po

conceplion hnun 2007

dd

2008 tidak

berbedd n.rara (D0.05) plda kedua lanu.

(3)

Pobmgmm pchakan

bcnuju

untll

mcningkdike konsmsi pNlein

dal lerEt.

pendapatu

pehi,

d€vie

rcsm.

lap

g

kerja

dm

p€lesleim

sub{

daya

alm.

Di

Riau

pembangu

p€lenEl

ditujute

utur

noinslatkm

jumbn t€mat sehingsa mmpu nenyedialo protein asal

t€nal

umul

keburrL\

daeen

endiri

naupu

daelah lain.

Populdi

ydg

tingei dibent* d,ri k€berhGild Eprolulsi, apabila Eprcdutsi

wkor

lenht

i|u bagu mala renak

atd

beercdulsi

*cm

Daksinal. leningkalan produlsi dapal

dil*lkd

n€lalui pendek!$n

kudlitatif

yaitu

neninslstkd

pNdul1ivils atau

densd peninekalon

mut!

genelik. Pcninekah

nutu

gerctik dapat

dilal(ule

dened p€silanEe

da

peninakal

r€produlsi dapal

dikkukd

melalui

pmalm

Insenindi

Buad.

Lseni6i

Buald neropalm

etu

alat mpun

yas

pemah diciprakm

h&uia

utut

peningtd.n

populdi

d&

produlci

lcnE!

secard

k@tiutf

dd

kualibtif (Toelihere, l98l ).

Repodulsi pada

lerEk Fpi

menerlul<d

dulbge

aplilGi

teknologi ydg efektif

dd

efisieo sehingF dapal nenbenkd

hail yee

matsinal Blak€ly md Bade {1991) mendennisikd

Insdimi

Buatan (lB)

sb!$i

usala

neusia

nenasu]{lm

spma

ke

dalm

salum

epod*si

betina

dmge

mengsunakd perrlatd klusus.

Pelaksd

la

di hdonesia lelah dinulai

sjat

t

lD

1952

yos

dikedbeCld

ol€h Pofesor

B.

Seil

seomg

alni

IB

b€rkebdgs@
(4)

Lrpaya

yus

dilakukd

oleh

Pcneri

an Kabupalcn

Ku

tan

Sinsi4i

unn*

neningkalkm

popdsi

dm

pengenbmgd temlk

spi

lolong

adabn

doem

cm

pelaks6@

ps€Im

lB

serta

n€nbut

suatu

pmerm

ekononi

kedtlate

arau

(2l

(Keniskind,

Kebodohd,

dm hn$tnrklu)

den3m nenbenka

bmt@

lenDh sapi DotonE keDada petemak,

Salan etu

Kecmatd

ydg

nenjadi dacEn

Fhk d

prcglm

lB

dd

pensembbge iemat sapi polong adalal Ksaratan

Gmug

Tod. Proe@

lB

nult

diperkenalkd pada p€t€mat di daerah tenebul pada lahun 2006

spt

sek@&

sekaligus nenjadi

deitn

;,taz&tui

(damn

bm)

mtuk

pelaks@

progm

IB.

Plogrm

lB

di

Kecdalln Cunbg

Tor

Kabupalen Kustan

Singingi

nenssuakm st6w

ddi

enpal

breed pejm&n

dad

lain

Bali. Linousin, Brannd,

de

Simenll.

Pada munnya sapi Bali, sapi

BEhn

Cro$

db

sapi Sinnenral Cross

nerupald

jeds

sapi potong

yms

di

pclihm di

kecmalan te6ebul. tetali

pelenEk di Kecmalar Guung Tod lebih nentakai

lem,l

sapi Simetrtal closs

uhrk

dipelihar4 k@na sapi rersebut

neniliki

poduttiliia

ydg

lebih baik serta niloi

jud yds

lebih tinsgi

bil!

dibodinskm d€hsd sapi

h6il

pesil&Crn

Produltivitas

lenat

bclina dapat dinilai

dri junhn

dal

y&B dilahirk per talun atlu

pff

satum wa.ktu. Salan sau da! @nrk

nencdt

k€berhbil
(5)

Y

KESIMPULAN I}AN SARAN

l.

Eisimi

rQmdutsi

sli

Sitmotal

Crcss

yeg diitrebindi

di Kecamlm

Guus

Toe

Kahpatn

Kwia

Sinpngi culup bait y&g dilandai denge :

a

con

eltion Et€

lahu

200? adalah 56.67% dan

rahu

2008 adrlai

Calvirs Ele

i.!u

2007 Edala,h 56.67%

d

tlhu

2008 adala,h 60.00%. Raranta

lma

bmlinR rahu 200? adalan 280.s0

r

?.56

hei

dm

bnu

2008

and

279A3

!

1.ei han.

Rara-nta

seni€

period

tanu

2007 adalah 85.30

I

16.54ldi

de

talu

2008 adrlal8J.4?

t

16.34han.

S€rie

per @oceprion

ralu

2007 adalah 1,63

de

lliu

2008 ada.lan

1.5t.

Ensiosi ielioduJci

epi

SimcDtal Cross

yeg dii$eni@i ialD

2007 d 2008 di Kemotan

Cuug

Tod lidat berb€da

nyat

(F-0.05) pada kedua

Dalm

upaya

n@ingkatld

etuin3i

@peduksj

tda,k

epi

potone,

dipclutd krjo@a

iMinalor dens

PPL

mtui meDb€lik

penlelulrm

te

dg

nanfel

de

keunDgd

piogm

IB,

shingga petdn

t

denge

nuddl

nenanad

de

nenaina

pro8rm

lB

unrk

dapat

ditmprm

dipelemal@

h@k4

dencri

d@ikim

ksdala

do

hasalal'

yds

dinadapi

daid

nmil8tlito

etsiosi Epodulsi leDat epi potong dapat

diar4i

2.

B.

(6)

DAETAR PUSTAK{

A. A. K. 1991,

telujuk

belemak epi potong.

Ksisis,

Jaldla.

Adji4 A.

2004. Stoalesi

allmalil

pensm.l,lie

peny8lit Eprodxtsi

nduld

utul

neninglaltan

etsi@i

eplod*si

epi

poiong.

Jha.l

Balai

Penelitie Veteriner.

rcl

l4(3) : 125132.

Afriei,

T.

2007. Tingrat

k€M)aild

pelatsM

lnsinai

Buta!

pa.la r€mal

spi

di

Kduard

Mnstal

Csdus

Ksbupah

Asu.

Jmal

Pelenule

IndoHia

vol 12(2) : l3Gr41.

andrimto, R. 2007.

P€nmpih

r€produksi

epi

hsil

Pdil&gm

SiImaral

dengm

spi

PO (Petualm

Ohgole)

di

Kemats

Bahg

Anai Kabupdtcn ?adeg

ldialm.

SkJips'. F

lullas letcmalm

UniveBila

Anton.2008,

Lma

buting sapi

Penildge

Siment

l da

epi

PO

(Petuald

Onsole)

yes

diinsdirsi

di

Ke@atd

Sililns

Kabupstetr

Dhmya.

Sl(Iipsi. Fahlias Pelenakar Univ€nills Andala,

lades

Bmdini, Y. 2004. Sali Bali. Peneba Swldaya" Jala.ta

Blalelt,

J

dd

D.H.

Bade. 1991.

lln!

Peretuald

Teienahd

:

Bmbms

Sris

do. Gadiah Mada Unive6it Prcss, Yosyalarra.

BPS. 2009.

K@td

Singingi

&ld

Angka 2009. Bad.n Pual Skristik

Kmlan

Sinsi4i, Teluk

Kwra.

Din$

Peter*'ke. 2008. Slalhlik

Pdd*d

Kabupaten KumtaD Singingi

talu

2008. Telul

Kusta!.

DjdijaL A-S. 1996. Usala lemat sapi. Kmisiu, Yog/alcia.

Dudi., Rabna!

D

da

Dhdik4 T.

(2006). Eaolusi senelik

epi

pemn Fnes

Eolled

(ItI)

di

kopeGi

sba

usaha (KStt)

T

dss

Sei

kabupalen

Smedms. Jumnl

Ln!

Temnk. Vol 6

(l)

: 1-I L Univ€Bils Padjadjara!.

Femmd4 D. 2007. Tingkal

Kebahdild

Insmimi

Bub

(lB) pada temat

sli

PO

dd

Simot

l

Crc$ dl pos IB Pdl@ Sabtu

K4amiu

Lual Kabupalen 50

Kola

Skipsi. Fakllras

Pelenak

Uriv€niias Andals,

Hadi, A.S. 2009.

P€domm

reprcdutsi

spi

PeEnake Silmental dm sapi PO

ydg

mdjadi

Akieplor

IB

di

Kecdalrn Rmbrlrn

Kabutaten Tdah Dalar. Skipsi. Fskdtls ?etmako Univcitas Andal6,

lads8.

Referensi

Dokumen terkait

It is argued that Indonesia needs to improve the role of National Innovation System in order to gain more from the implementation China and ASEAN free trade area. Keywords:

KEGIATAN GURU KEGIATAN/R ESPON SISWA PERILAKU YANG DIHARAPKAN/ INDIKATOR KOMENTAR OBSERVER Kegiatan Awal Dalam pertemuan ketiga sebagai apersepsi ada pengulangan

UTILITAS ISTIRAHAT KERJA PULANG Checking Acara Notulensi Surat Laporan Berkala KONTROL KEGIATAN UTILITAS ISTIRAHAT DATANG PARKIR MASUK RAPAT KEGIATANUTAMA CHECKING DATA MENERIMA

Untuk tahun 2015 pengedropan obat dilakukan hanya 4x dalam setahun,. akan tetapi untuk tahun 2016 dilakukan peraturan baru yaitu

Hasil penelitian menunjukkan bahwa perbandingan sari sirsak dengan ekstrak daun sambung nyawa memberikan pengaruh berbeda sangat nyata terhadap aktivitas antioksidan, kadar abu,

Data yang diperoleh dalam penelitian ini adalah data hasil validasi produk pengembangan oleh tiga orang dosen ahli pembelajaran fisika. Data tersebut dikumpulkan

c kompet ensi lain yang bersif at khusus dan gayut dengan cp. kompet ensi lain yang bersif at khusus dan gayut

PROGAM STUDI SISTEM INFORMASI FAKULTAS TEKNIK UNIVERSITAS MURIA KUDUS.. KUDUS