• Tidak ada hasil yang ditemukan

PENGARUH PEMANFAATAN AMPAS SARI KEDELAI SEBAGAI PENGGANTI PROTEIN BUNGKIL KEDELAI DALAM RANSUM TERHADAP PERFORMA BROILER.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2017

Membagikan "PENGARUH PEMANFAATAN AMPAS SARI KEDELAI SEBAGAI PENGGANTI PROTEIN BUNGKIL KEDELAI DALAM RANSUM TERHADAP PERFORMA BROILER."

Copied!
7
0
0

Teks penuh

(1)
(2)

PENGARTJE PEIL{NFAATAN AMPAS SAIII KEDELAI SDBAGAI }ENCGAITT ?ROTEIN BUNCI(IL XEDELAI DAIAM RANSUM

TERIIADAP ?ERFORMA BROILER

RIM CANDAYANI, dibaro! bimbinsn Dr, h. Midawali, MS dan Pml D!. Ir,

flj.

Wiaa, MS Juruq Nurrisi dM MqkoaD Temak Faralrd Petmatm

Unit€6it6 Andrl6 Padus, 2010

AISTR{K

Pen€litid ini b€llujue mluk mengellnui psngaruh pemdf&iai dnpas

sri

kcdclai {ASK) sebasai perssanti prctein btrnskil kcdclai

ddm

6sun

rcrhodap

psrlomr broiler Penelitiu ini menggunaktr 30 ekor ayan broiler udtr.3 hsn dari

strain Al$0r Acre$ CP 70?. Jenis kanda.s yang digunatm adalah kmdtug ltuer b€rb€nruk koiak

(roi)

den8ai

ukutr

70x50x70

cn

p.nmir

ebdny*

20 unil

FdclitiM

ini benggunald netoJe eksperimcn ydng

di!&c

g

de.se

Ra.6gd

Acak Lensklp (RAL) den8an 5 pcnalad

dd

4

ulds&.

Resum rtrlskuan yana diborikan ne.gedune mpds sdi kedelai

(

sK) sebssai penssanti protein bunskil

kedelsi, perlakud A = 0% AsK (0% drlam ransun) ; B = 25% ASK (6,2% dalato

rmsun)

i

C = 50% ASK (12,4%

dalm dsum)

; D

-

75yo ASK (t8,5% datam

msun)

de

Ferldes

E

-

100% ASK (24.?0/0 dalam mnsum) Rmsln disusun iso

prolein 22 % dtu iso dergi 3000 (kal/ks. Pararerer

ydg

diukur.dalah

konNfti

rdsM,

penmbanu bobol badan

dd

konveBi Bnsum.

H6il

datGis kemaanan

menunjukksh pdssunam

mp6

san kedelai

smpri

lelel

100 % dolam mnsun

nemb€rikan pengmh yang b$bcda sugar nyota {P<0,01) terh.dap konshsi aNoJn, perihbahd bobot bads dan

lonle6i

rdsun. BerdMrkm hr\i! penclirian dapai disimpulkm brnwr penCgrnle amps

sri

ked€ld hmya dapot dip0toi

snpri

level 25% sebagai pe.eeeti potein bungkil lcdelai abu Fbanyak 6,2 % drtam

nnsum ayobroiler. Hal inidilihatdan

konsunsitrsm.

pcii.nb,nan bobor badar

dm konvemi ransun yanq sma.

(3)

i. PENDAEIII,IIAN

Beie6d<

aym

b@ilq

Edpattu

elah

stu

usna

m1ll

dcdnskotla

jlnlah

FoduiBi

tetu*

yeg Elaiif sinel(.1

dib

dilet

n dagm letuL p€nsbsil

dagile laimya. Pada

uumyq

dale

behat

ayd

bbild

t€rd.lat banyol maslah

ydg

sing

dialdd

oleh

pe

p€tehsk

Fitu

dal@

pcnyedid

bale

pore. Patd

ndllpald

fahor

uran.

yog

bm

diperhalitb

Psls

ini

dip€rlukm

unrk

hdj6ga

kclegtugm

hidup

dd

prcs

biolosis

dalu

tubu!, Biaya

ydg

dikel@ke

btul

Feigldaa

pare

bdkis

60-70% ddi

tor'l

biay! prcdulsi (Ras'€f. 1994). TDssinys biaya polar ioi

di*bau@

sebsgid

bes

bald

yms diptrSuako

nmpakan

bdne

nnpo!

ebjlgga

ldgdyr

cula!

$l8h enr

@

uhrl(

nosat

si

masloh

pengad@

bsns paks

ini

addldi deng@ n€nssmtilm bahm

beln

yde

nahd

ep€ni

bustil

kedelai

dcnge hanm bala

ydg

Elati{ lebih

huml,

tenedia

tecneneru

de tid*

beeing

dosm

tebuluhe mmuia.

Ddm

menilih

bdu

altematifjuca perlu

nemportinbanslu kualitas. Sald satu band

rhatif)drs

dapat dipdsun

ld

addon

d6gm

F€mrnlabn

ndil

ikulan lroduk perladm seperri Ampa S&i

Kedeldi (AsK).

Menurut Badd Pusl Staisnk (aPS,2008), prodnlsi kedelai di Smaierd

Bmllada

lrlu

2008 adalah l.459 ron.

Dftnn

p€nghasil Ledelai dln ebaEdi

senta

!@d!lsi

adalrl\ kbupaien

P'sd Bd!

SijDjue,

dn

Dlmdrdy6

(4)

si

kslelai skda

nD,n

Lsgg6

d.r

ekite

lO,8% k€.I€laj

p.r

bnnn diolah

odjadi

ai!

sri

tedelai

(Din6

Penndusfuie

dd

Perdag&gd

KoI!

padturs,

2009), P.oduk sis

y

g alm

dihailka

dai

parbutln

air

si

kedehi nn berup!

Anpd

Sdi Kedelai (ASK). yokni sbmyal + 25% dalm b€rhd t€nL

leins.

Bu8kil

kedelai

nnpakm hdl

illtd

d{i

p€nbMtan

ninFl

kedelai

de

nmprtm

sahh

eiu sMbe.

pmlein

yds

ut&sa pada

lakd

unssas selain

topug

ike.

KelenalE bugkil ledclai

iri

addal hlrstuyo

ys8

cnlup tuhal di

laslm

sqla nerupa}ln

s.la!

satn bal1d

pale

ra8

Imih

diinpor. Adspu!

tsdugs

eizj

buelil

k€delaj seperti ploreir

kM

40,05%, lenak

l6s

4.08%,

sed!

kas

5,29%, Ca0,61%

du

P 0,7%

(usil

Analisis

ljbodonM

T€knolosi dm Industi Po16

Unildilas A.dal6

Pades, 2009).

Bbstit

kelelai dibuat

netalui

beb€npa

l,ndpd

spdti

p€nBmbjl& lemali

p€nmtu

dm

P.ggilinsm (BoDim, I 999).

ADpas Sdi Kedelai

(AS$

nerupald

bsil

itui&

ddi prc*s penbuar&

d!

si

kedelai alau lebin d {cn6l

denge

suu

tcdelai (Widowati, 2l]O7),

Dilanbail@

oleh li,t&yono

dkl.,

(199?)

bahq

Ahp6

S6i

K.ddai

(ASK)

nerulatd

sisa penbnale an

si

kedeiai ysns nilai eizinya

s@

denstu mpas klru,

Amps Sdi

Ked€lai (ASK) henssduns knde dir ll.38qq BK A8.62r/.. protcin

tM

2?,627q lebak

kM2,95%,

smr

kAd

t3,81%, abu 2,96%,

BEIN

44.24%, Ca

0,0q/.

de

P

0,04%

(U6il

Aftlisis

Labotubnm

cizi

Non

Rmilmia

Foloitls

?eten,re

Unive6ild

And,l$

Pud6g, 2009). S€dongkan

leduerh

al-ar

nalalm

mps

raiu adabn sebagai berilat: prorcin

ksr

26,25%,

lenat

5,61%. seFt

tag

6,07%. BETN 55.?5%,

d

abtr 4,6?%
(5)

6yr

dalm

tlM

aym

ba?aCann

nyat!

IMilekatkm

bdl

ba&n

dd

BedMtm

latar b.bt@g diald,

D.t!

pslu

dilalols

3utu p€n€lilim

htut

bdgEtdui

befla

p€6er Ampas Sdi Ked.Lj (ASK) dap€t

dinanf.nLlh

sebagdi pensgmt

pmLil bhgbr

kedelai

dale

llllsd

dilibat dari

Frfolm

Seb@pd

ldo

p€lsa-ub

FnElete Anls

Sdi

Kedelai

(AS()

sbagai penggeli lDl€in bmgtil kedelai

ddd tu9u

rerhada!

Frfoma

lyd

C.

Tujur

D.tr

M.

rltPeDelitist

TnjM

ldelitim

ini adalai

utuk

nenselohi

bdpa

!€en

Amp6 Sdi

Kedelai (ASIq sebaeai Fneemti prc1eii

buetil

kedclaj dapal

diguals

dald

!M

hroild.

Ad4u

nantat

dai

pdelnim

ini addan

dapt

nedanf&lkan

bahe linbah ymg ndal b€milai

nftjad

bdilli.

Hiporesh

!@eliia

inj

adala,h

penbsim

Arpa

Sdi

Kedetli (ASK)

sebasai pe.ssmti protein

bDglil

k€delai s@p!i lev€l 100% d01m

@nn

dapar
(6)

V. TESIMPIJI,AN

Dei

hail Fncliiie

ini

dltst

disimpul@ b€!*a

FngglllM

mp6

si

tedelai

hdF

rbpat dipalri

@!.j

level 25% &bagai Fngglnti pr.tei!

bsgkil

(7)

Adieua,

A.

2009.

Eraludi

nutisi

nnsud

aym

hroil€r

di

CV Pdndu PDta Mmdiri Desa Cibolds

K.cdabn

Kanns Teneah Katul)atcn

S*abmi.

Lapo6

Praltek Kcrja

Lspa.ss.

.,uru

Nutisi

dd MalMo

leba!

FotulbsPekhal(&tlniv€sitls

Diponegoro,Senarug.

nrull.h,

I

K

2004. Nulrhi

Ayan

firuiler, Seri

Relchsl

Mddii.

I-e rbaga Satu Curuns Rudi

8ro3

Sian3. Bqor.

Anggomdi, R. l9?9. Ilm!

M,lbd

TedDl Umun. PT.

Cmedia

Jataia. ngsorodi. R. 1985.

Kenajm

Mutaldrir Dalam Ilmu

MalanlnTem*

lrnssl\

PT

Cnfledia PL\bla Uama. Jalatu.

Angeomdi,

R

1995. Nuaisi Anela Tema} Unesd. PT.

Grdedtu

Jatda,

Radb Pusd Srarisiik, 200?. Sunalem Barat dalam

Anslo

BadM Pusal Stai$ik

dd

Bapped!

Tl

I

sMnlcn

Darar. Padcna

Ba{tr

Pusat Slalhlik

Smalen

Btral

2008.

Lus

pmen,

hsil

ncr h€klzi dm produlsi padi & palawiia

ncnmt

jcnis

tdms.

ht!://sunbs.bns

!.

id Dialscs 6 Dcsember 2009. l7:25 WIB.

BoniFn,

S.

1999 Qualiry contol unluk

blhar

buku dnn produk

.lht

palm

remlt

Kmtuld

Ma&alah Feed

Quliry

Mrlgdem

wo*shop.

Ameicd

sotb.m Associalion .l,n Balni P€nelitituil

enDl

Hrl 2 7.

Dins

tennduuie

de

P$dasansd. 2009. Usana

Ksil

Meneneln Kelu,4a.

Deperindas, Padang.

Djenan, DJ. 1985.

Betmat

Ayn

dd

ltir.

ccbl&

t.-12.

Cv

YasaSr]nd,

Djuldd!.

A.

1995. Respon

buMg lurnh

p€telu rcrhadap

F.mbcnN

nsum

denso 6eibaeai

k.nduns

losld

dd inbdgd

enersJ poLcii, Diserlai.

Prcslm tasca

sejea

Udvesitas lzodjadjaraa

tladu\g

Haidjo,

s

1961. Pengolald

dd

Pcngawcte Kciclai untuk Bahon MDkanM

MaNsia. Bo8id

Gii

Falulds Kedohefu ll.iveBilas lDdonesia Jotara llanono,

A

H

S.2001. Betemar

Ayd

Pedaging. CV.

Cun!.8M6,

Pek2l.'r3an

Referensi

Dokumen terkait

Pada tahap ini dilakukan beberapa kegiatan, yaitu mengembangkan perangkat pembelajaran (bahan ajar dan LKS) yang dikonsultasikan kepada pembimbing, menyusun

Apakah ada hubungan antara tingkat konsumsi protein dengan status gizi anak usia 1-3 tahun berdasarkan indeks antropometri berat badan menurut umur (BB/U), tinggi badan menurut

Berkenaan dengan hal tersebut, agar Saudara dapat membawa dokumen asli dan menyerahkan rekaman/copy untuk setiap data yang telah dikirim melalui form isian elektronik aplikasi

Dapat diketahui bahwa nilai kandungan glukosa sangat berpengaruh dengan kadar ethanol yang dihasilkan, pada panjang gelombang 390,9 nm nilai kadar etanolnya rendah hal

Hasil ujian linearity menunjukkan bahawa amalan pengajaran KBAT dalam kalangan guru pendidikan Islam dari aspek amalan pengajaran KBAT seperti amalan pengajaran kemahiran berfikir

TAPM yang berjudul Faktor-faktor Yang Mempengaruhi Tingkat Kepuasan Masyarakat Dalam Pelayanan Pembuatan Izin Mendirikan Bangunan 1MB Di Kabupaten Lampung Utara adalah hasil karya

Nilai kemiringan garis regresi berarti bahwa peningkatan konsentrasi persatuan unit untuk masing-masing insektisida menyebabkan mortalitas imago parasitoid dari yang

Seorang manajer di dalam perusahaan harus mampu melihat prospek perusahaan atau mampu meramalkan laba perusahaan sehingga dapat mengetahui perkembangan atau kondisi