• Tidak ada hasil yang ditemukan

STRUKTUR JEUNG SIMBOL BUDAYA SUNDA DINA DONGENG SAKADANG KUYA JEUNG MONYET - repository UPI T BBS 1402016 Title

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2017

Membagikan "STRUKTUR JEUNG SIMBOL BUDAYA SUNDA DINA DONGENG SAKADANG KUYA JEUNG MONYET - repository UPI T BBS 1402016 Title"

Copied!
3
0
0

Teks penuh

(1)

STRUKTUR JEUNG SIMBOL BUDAYA SUNDA DINA DONGENG SAKADANG KUYA JEUNG MONYET

TESIS

disusun pikeun nyumponan salah sahiji sarat ngahontal gelar

Magister Pendidikan Bahasa dan Budaya Sunda

ku

Risnawati

Nim 1402016

PROGRAM STUDI PENDIDIKAN BAHASA DAN BUDAYA SUNDA SEKOLAH PASCASARJANA

(2)

STRUKTUR JEUNG SIMBOL BUDAYA SUNDA

DINA DONGENG SAKADANG KUYA JEUNG MONYET

Oleh

Risnawati

S.Pd. UPI Bandung 1993

Sebuah tesis yang diajukan untuk memenuhi salah satu syarat memperoleh gelar Magister

Pendidikan (M.Pd.) pada Sekolah Pascasarjana

© Risnawati 2016

Universitas Pendidikan Indonesia

Mei 2016

Hak Cipta dilindungi undang-undang.

Tesis ini tidak boleh diperbanyak seluruhya atau sebagian,

(3)

LEMBAR PENGESAHAN

Risnawati NIM: 1402016

STRUKTUR JEUNG SIMBOL BUDAYA SUNDA DINA DONGENG SAKADANG KUYA JEUNG MONYET

Disaluyuan jeung disahkeun ku: Pangaping I,

Dr. Dedi Koswara, M. Hum.

NIP 195906141986011002

Pangaping II,

Dr. Ruswendi Permana, M. Hum

NIP 195901011986011001

Kauninga ku

Pupuhu Prodi Pendidikan Bahasa dan Budaya Sunda Sekolah Pasca Sarjana

Universitas Pendidikan Indonesia,

Prof. Dr. H. Yayat Sudaryat, M. Hum.

Referensi

Dokumen terkait

Hasil tina ieu panalungtikan dipiharep bisa ngajembaran ajén kaislaman anu aya dina khasanah budaya jeung karya sastra Sunda, sarta pikeun nambahan pangaweruh

Dina sastra Sunda modéren, aya dua kumpulan carpon anu ditulis ku para wanoja pangarang Sastrawati Sunda Patrem, nya éta Guriang Tujuh jeung Surat keur ka Sawarga. Ieu dua

Dongeng Si Kabayan Dina Kahirupan Masarakat Sunda (Tilikan Watek Jeung Ajeu Falasifah Hirup) Universitas Pendidikan Indonesia | repository.upi.edu | perpustakaan.upi.edu.. DONGÉNG

semantis antarklausa kalimah ngantét dina rumpaka kawih Sunda. Didadarkeun ogé pedaran hasil panalungtikan.. 5) Bab V KACINDEKAN JEUNG SARAN. Eusina mangrupa kacindekan tina

PANGARUH MÉTODEU IQRA DINA PANGAJARAN MACA AKSARA SUNDA KANA KAMAMPUH NULIS AKSARA SUNDA (Studi Kuasi Ékspérimén ka Siswa Kelas X AK SMK Pasundan Subang. Taun Ajaran

Sebuah Tesis yang diajukan untuk memenuhi salah satu syarat memperoleh gelar Magister Pendidikan (M.Pd.) pada Prodi Pendidikan Bahasa dan Budaya

KAMAMPUH GURU DINA NGARANCANG, NGALAKSANAKEUN, JEUNG MEUNTEUN PANGAJARAN DONGENG DI SMP PILOTING PROJECT KURIKULUM 2013 KOTA CIMAHI TAUN AJARAN 2015- 2016.. Universitas

ANALISIS STRUKTUR JEUNG AJÉN MORAL DINA KUMPULAN NASKAH DRAMA KALANGKANG URANG KARYA ARTHUR